Omkring 600 personer från ett tiotal europeiska länder har ingått i studien. De flesta hade svårkontrollerad astma, som ofta kräver behandling med kortison.

En grundhypotes var att fettsyra i urinen skulle kunna kopplas till astma. Och det stämde. Två molekyler i en viss fettsyra visade koppling till vilken astmadiagnos personen hade.

Målet är att kunna göra tvärtom, så att biomolekylerna hjälper till att ställa diagnosen.

– Det som vi gjort är ett första steg, säger Craig Wheelock, docent i lungmedicin vid Karolinska institutet, som leder studien.

– Vi mätte elva molekyler, alla från samma fettsyra. Vi såg att två av dem hade förmågan att visa skillnad mellan olika astmagrupper, säger Wheelock.

Många varianter

Astma är inte en enhetlig sjukdom, utan snarare ett spektrum av olika tillstånd. Man skiljer, till exempel, mellan allergisk och icke-allergisk astma.

Den gemensamma nämnaren är att andningsvägarna är trånga på grund av kronisk inflammation i slemhinnorna.

– Det är väldigt heterogent. Det finns en massa olika varianter. I dagsläget är det ganska svårt att förstå skillnaden, säger Craig Wheelock.

Hur många undergrupper som finns är oklart. Förhoppningsvis kan molekylerna bidra till kartläggningen.

I dag får man ofta pröva sig fram till vilken medicin en patient behöver. Behandling som fungerar bra för vissa personer kan vara verkningslös för andra.

Lätt att använda

Ju snabbare man kan ringa in vilken sorts astma en person har, desto snabbare går det också att hitta rätt behandling.

"Urinprov är dessutom enkla att använda för diagnostik, vilket gör metoden extra användbar inom primärvården där merparten av astmapatienterna behandlas", säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden, i ett pressmeddelande.

Hjärt-lungfonden är med och finansierar Craig Wheelocks forskning, som hittills fokuserat på allergisk astma.

Data från en annan studie, där cirka 100 svårt astmasjuka barn i åldern 10–16 år deltog, bekräftar sambandet mellan diagnos och biomolekyler.