– Det handlade om att snabbt ställa om så att riksdagen kunde fortsätta att fungera, även i den hastigt uppkomna kris vi hade hamnat i, säger Norlén till TT.

Sedan pandemins början i mars förra året har riksdagen, med reducerad styrka vid omröstningarna i kammaren, bland annat tagit över 15 extra ändringsbudgetar omfattande hundratals miljarder.

– Det var viktigt i sak så att besluten kunde fattas. Och det var viktigt som en signal till svenska folket att riksdagen jobbar på och inte stänger som på andra håll i världen, säger Norlén.

Riksdagen var lika förberedd på pandemin som resten av samhället, det vill säga knappt alls.

Det fanns ingen krismanual att ta fram för riksdagsarbete i virusläge. Den krislösning som finns – krigsdelegationen – var inte aktuell.

Fungerande samtalsklimat

Lösningen blev att de åtta partiernas gruppledare gjorde en frivillig överenskommelse om att tillfälligt dra ner antalet ledamöter på plats och i voteringarna i kammaren från 349 till 55.

– Överenskommelsen bygger på att vi har ett samtalsklimat där alla partier, när det handlar om demokratins spelregler, faktiskt kan diskutera och komma överens, säger Norlén.

– Det samtalsklimatet har man inte i alla länder. Men vi har det och det är jag glad för.

Syftet var att minska smittspridningen genom att minska resandet till Stockholm samt de fysiska mötena i huset. En del partier har ett roterande schema för vilka som ska åka till omröstningarna, andra kallar de ledamöter som bor närmast eller i Stockholm. En del har inte varit i riksdagen på ett år.

– Nackdelen med att det är 55 av 349 ledamöter är att det finns risk att en enskild ledamot kan förlora möjligheten att rösta i en viss omröstning.

Teknikstrul

På frågan om ledamöter som har "fel" uppfattning i en fråga kan sorteras bort säger talmannen att det är bäst att fråga gruppledarna om det.

– Men jag kan konstatera att vi har en ordning i Sverige som bygger på partisammanhållning, det är mycket ovanligt att ledamöter går emot partilinjen.

Att hålla riksdagen beslutsför var ett test i sig. Att klara ett omedelbart teknikskifte var ett till.

Kritiken i partierna mot riksdagens it-hantering är utbredd. Bra utrustning för digitala möten saknades och ledamöter har haft svårt att delta i digitala möten. Riksdagen har därutöver valt en lösning för digitala möten som anses krångligare än andra på marknaden. Det beror på att riksdagens jurister bedömer att andra mötesplattformar än den valda innebär brott mot EU:s lagstiftning om lagring av personuppgifter på servrar utanför unionen.

Enligt riksdagsförvaltningen är datorvanan bland ledamöterna också varierande.

– Vi behövde växla upp från enstaka digitala möten före pandemin till flera hundra i veckan med några få dagars varsel, säger Andreas Norlén men vet att det finns sådant som krånglar fortfarande.

Måste behålla kärnan

Bland partier och ledamöter finns det ändå många som vill ha fler digitala möten än tidigare, även när smittan har lagt sig. Det kan minska resandet och ge mer tid över till familjen.

Talmannen tror att digitala lösningar kan användas mer.

– Men jag tycker samtidigt att kärnan i riksdagsarbetet, i kammaren och utskotten, måste bygga på fysiska möten på plats i riksdagshuset.

– Både av symboliska skäl men också för att digitala möten aldrig kan ersätta fysiska när det gäller att förhandla, diskutera och komma överens.