I våras gick det snabbt. Den 17 mars rekommenderade regeringen alla gymnasieskolor, högskolor, universitet och yrkeshögskolor att stänga för att minska smittspridningen. Det var en tid då Folkhälsomyndigheten fortfarande höll sina pressträffar i trånga lokaler utan avstånd. Antalet iva-fall i landet var tolv.
I dag vårdas nästan 150 personer på iva. Smittan ökar i alla åldersgrupper, men högst är incidensen – det vill säga antal smittade per 100 000 personer – bland just gymnasieungdomar och unga i 20-årsåldern.
Niklas Arnberg, virolog vid Umeå universitet, anser att tiden är kommen för ett nytt beslut om att stänga gymnasieskolorna och högre utbildningar.
– Jag tror att det skulle vara en bra grej att göra. Det skulle minska smittspridningen om ungdomarna hängde mer hemma och blev undervisade på distans och undvek lokaltrafik i högre utsträckning. Träffas man inte blir det mindre möjligheter för viruset att spridas, säger han.
Sprider vidare
Spridningen av coronaviruset har redan lett till att gymnasieskolor på en rad orter, bland annat Uppsala, Haninge och Värnamo, tillfälligt fått stänga och övergå till distansundervisning. Gymnasiechefer har även uttryckt oro för utvecklingen då många elever inte är tillräckligt försiktiga.
Tonåringar och unga blir sällan själva svårt sjuka av covid. Däremot riskerar de att sprida smittan vidare till personer som kan drabbas hårt, påpekar Niklas Arnberg.
– Till föräldrar och far- och morföräldrar, lärare som också kan vara i riskgrupp, och andra människor de möter när de är ute och handlar eller annat. Vi behöver göra allt vi kan göra för att få ner den totala smittspridningen, säger han.
Att regeringen var så snabb med att stänga skolorna i mars var sannolikt en effekt av omvärldsläget, enligt Jonas F. Ludvigsson, läkare vid Örebro universitetssjukhus och professor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet i Solna.
– De flesta länder stängde alla skolor redan innan särskilt många blivit svårt sjuka i dessa länder. Så delvis stängde den svenska regeringen nog gymnasieskolorna för att det var vad resten av världen gjorde, säger han.
Nu är vi ett annat läge där vi vet mer, säger han, och han är tveksam till om en stängning av gymnasieskolorna skulle få en avgörande effekt på smittspridningen.
– All stängning av all verksamhet leder nog till minskad smittspridning. Men jag är inte säker på att en stängning av gymnasieskolorna är ett effektfullt sätt att även verkligen göra skillnad, det vill säga att minska antalet svårt sjuka och få ned dödstalen i Sverige.
– Min erfarenhet är att ungdomarna inte bara kommer att sitta hemma om de inte går i skolan. Frågan är då, vill vi hellre ha dem i skolan, eller på McDonalds? säger Jonas F. Ludvigsson.
Han tror att det är väldigt svårt att helt hindra ungdomar från att träffas. Ses de i skolan så utsätts få personer ur riskgrupperna för smitta, resonerar han.
"Hellre munskydd"
När Folkhälsomyndigheten tog bort rekommendationen om distansundervisning framhöll man att barn och unga inte driver spridningen av covid-19 och att personal inom skolan inte insjuknar oftare än andra yrkesgrupper.
Jonas F. Ludvigsson är också oroad över vilka konsekvenser skolstängningar kan få för ungdomarna.
– Jag vill förstås få ner smittspridningen i de här grupperna, men inte till vilket pris som helst. Man måste ställa det mot vad det innebär för eleverna och studenterna i form av sämre utbildning, sämre möjligheter att ta sig in på arbetsmarknaden, dåligt psykiskt mående etcetera, säger Jonas F. Ludvigsson.
Han lyfter istället munskydd som en möjlig åtgärd att ta till.
– Kanske är det så att man trots att det inte finns så mycket evidens för munskydd hellre ska göra den insatsen, till exempel munskydd i kollektivtrafiken, som leder till att ungdomar kan fortsätta att gå i skolan, men minskar smittspridningen på deras väg till och från skolan.
"Många faktorer mot oss"
Niklas Arnberg bedömer att skolstängningen i våras bidrog till att smittspridningen gick ner, även om många andra faktorer också inverkade.
– Jag stödjer påståendet att vi kan behöva stänga samhället nu i vinter, av den anledningen att vi fortfarande bara är inne i hösten och vi har många faktorer mot oss nu, som vi hade med oss i våras. Då gick vi från kallt till varmt – det blev sommar, semester, sommarlov, man använde inte lokaltrafiken på samma sätt. Nu är allt det där emot oss i stället. Vi är i en mycket besvärligare situation, samtidigt som vi har en mycket längre tid framför oss där viruset kan smitta effektivt, säger han.
Något beslut om skolstängning kommer inte att meddelas denna vecka, enligt utbildningsminister Anna Ekströms pressekreterare.