Tekniken upprättar en digital brygga mellan Gert-Jans hjärna och ryggmärg och återupprättar kontakten mellan dem. Den bygger på att ett implantat på hjärnans yta läser av hjärnaktiviteten och skickar signaler till en dator som han bär i en ryggsäck.

I datorn översätts signalerna till elektriska impulser med hjälp av artificiell intelligens och skickas sedan vidare till ett andra implantat i ryggmärgen som i sin tur aktiverar musklerna.

Tack vare tekniken kan Gert-Jan, om än begränsat, nu stå utan att använda händerna som stöd i några minuter och gå minst 100 meter. Han kan dessutom gå i trappor och på andra varierande underlag.

– Det mest överraskande tror jag hände efter två dagar, inom fem minuter kunde jag kontrollera mina höfter, sade han på en pressträff när studien, som har publicerats i tidskriften Nature, presenterades i veckan.

Helt ny teknik

Mikael Svensson, professor i neurokirurgi vid Karolinska institutet i Solna, förklarar att liknande teknik finns sedan tidigare, men att digitalt omvandla hjärnaktivitet, det vill säga det man tänker, till funktionella elektriska impulser och direkt överföra dem trådlöst till ryggmärgen är helt nytt.

– Det handlar inte om att laga ryggmärgen, utan om att aktivera musklerna från hjärnan med hjälp av patientens tankar, säger han.

Han betonar samtidigt att patienten bara hade en partiell skada på ryggmärgen, vilket gör att det svårt att avgöra hur stor rörelseförmåga han hade innan studien inleddes.

– Det hade varit än mer övertygande om det hade varit en patient som hade en komplett skada, säger han.

“Intressant framtid”

Men icke desto mindre är tekniken intressant, anser han, särskilt om utrustningen som den kräver i framtiden går att göra mer förenlig med vardagslivet.

– Om det fungerar i större skala och om man kan göra den här utrustningen mindre, så kan det här absolut ha en väldigt intressant framtid.