Ånga i atmosfären på Jupiters månar

Astronomer vid KTH har funnit bevis för att atmosfärerna på två av Jupiters månar innehåller vattenånga. Ismånarna bedöms teoretiskt kunna hysa liv och ska snart granskas på närmare håll.

Ganymedes –Jupiter och hela solsystemets största måne. Bilden togs av rymdsonden Juno i juni i år. Sonden passerade som närmast ungefär 100 mil från månen. Arkivbild.

Ganymedes –Jupiter och hela solsystemets största måne. Bilden togs av rymdsonden Juno i juni i år. Sonden passerade som närmast ungefär 100 mil från månen. Arkivbild.

Foto: NASA/JPL-Caltech/SwRI/MSSS via AP/TT

Vetenskap2021-10-15 20:15

Ganymedes och Europa täcks av tjocka isskorpor och där under tror man att det finns enorma, inneslutna hav. Förekomst av vatten innebär i regel förutsättning för liv.

Forskare vid Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm har under de senaste åren jämfört olika observationer av månarna som Hubble-rymdteleskopet gjort med flera års mellanrum.

Den ursprungliga tanken var att mäta hur mycket atomärt syre det fanns i Ganymedes atmosfär, men det ledde i stället till slutsatsen att det där finns en ihållande mängd vattenånga.

Massiv is till ånga

Ganymedes är den största månen i vårt solsystem och dess nionde största himlakropp. Forskare har tidigare bedömt att dess interna hav innehåller mer vatten än alla jordens hav.

Yttemperaturen ligger kring 160 minusgrader. Men under en tid varje dag stiger den tillräckligt vid månens ekvator för att isen ska släppa ifrån sig en liten mängd vattenmolekyler, som skiftar från fast form till ånga.

KTH-forskarnas upptäckt publicerades i den vetenskapliga tidskriften Nature Astronomy i somras och efter detta gick de vidare med att titta närmare på Europa.

Europa är något mindre än jordens måne. Det har tidigare noterats att det förekommer ett slags jättegejsrar på dess solida och iskalla yta, där förångat vatten från månens inre skjuts ut.

Vid jämförelser av Hubble-observationer fann forskarna att mängden vatten var utbredd och ihållande över tid – om än bara på Europas ena halvklot, det som vetter "bakåt" i månens bundna rotation runt Jupiter. Varför det är så ojämnt fördelat vet man ännu inte. Rönen har publicerats i Geophysical Research Letters.

På väg dit snart

"Observationerna av vattenånga på Ganymedes och på den bakre sidan av Europa tar oss längre i vår förståelse av ismånarnas atmosfärer", säger Lorenz Roth, astronom som har lett forskningen vid KTH, i ett pressmeddelande som den europeiska rymdstyrelsen Esa gick ut med i torsdags.

Rönen kan läggas till Esas kommande utforskningsprojekt där tre av Jupiters fyra så kallade galileiska månar ska utforskas. Rymdsonden Juice (Jupiter Icy Moons Explorer) ska enligt planen skjutas upp kommande sommar. Den ska färdas i drygt sju år innan den kan lägga sig i bana kring den jättelika gasplaneten och studera Ganymedes, Europa och Callisto.

Amerikanska Nasa planerar ett uppdrag i samma trakter, där sonden Europa Clipper ska granska Europa och undersöka förutsättningarna för liv och sondera en möjlig landningsplats för framtiden.

Fakta: Jupiter

Jupiter är vårt solsystems största planet. Den är den femte planeten i ordning, från solen räknat. Den består i huvudsak av väte och helium.

Planetens omloppstid runt solen är 11,86 år. Den har 79 kända månar, varav den största, Ganymedes, är den största månen i hela solsystemet, större än planeten Merkurius. Så sent som 1973 kände astronomerna bara till tolv av dessa månar.

De fyra största månarna – Ganymedes, Callisto, Io och Europa – kallas för de galileiska månarna då de anses ha blivit upptäckta av Galileo Galilei år 1610.

Jupiters massa är 318 gånger jordens massa. Endast de yttre skikten av dess atmosfär har tidigare kunnat observeras eftersom ytan täcks av ett tjockt molnlager, men med rymdsonden Juno har det blivit möjligt att delvis studera vad som döljer sig under molnen.

Källa: NE

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!