Sedan starten 1901 har endast 59 kvinnor tilldelats det ärofyllda priset.
Nils Hansson, som forskar i medicinhistoria och medicinsk etik vid Heinrich-Heine-universitetet i Düsseldorf, leder ett projekt om varför kvinnliga forskare får färre vetenskapliga priser – däribland Nobelpriset.
Mindre än fem procent av de vetenskapliga Nobelpriserna har gått till kvinnor.
Skev bild
Det är nästan som en karikatyr, säger Nils Hansson om årets Nobelpristagare.
– Det är en skev bild av vetenskapen som framställs när det varje gång är äldre vita män från USA eller Europa som får de här erkännandena.
Enligt Nils Hansson har Nobelpriserna ett viktigt symboliskt värde och de tillgängliggör forskning för allmänheten.
– Det som inte avbildas är dels den geografiska diversiteten och att så få kvinnor har fått Nobelpriserna.
Nils Hansson skulle önska att nomineringsprocessen var mer transparent.
Utlåtandena från Nobelkommittéerna som utvärderar de forskare som nomineras är hemligstämplade i 50 år.
– När allt är höljt i dunkel måste man lägga ansvaret på dem som nominerar. Men om det är så att flera kvinnliga pionjärer nomineras måste man ställa Nobelkommittén till svars, säger Nils Hansson.
Få nomineringar
Göran K Hansson, Kungliga Vetenskapsakademiens (KVA) ständige sekreterare, säger att de är stolta över årets pristagare men att det samtidigt är tråkigt att det inte är en större spridning när det kommer både till kön och etnicitet.
En anledning till varför det ser ut som det gör är för att det har satsats på fri och obunden forskning i decennier i Västeuropa och Nordamerika.
Kvinnor har samtidigt varit diskriminerade inom utbildning och på arbetsmarknaden under många år, säger Göran K Hansson.
– Det går åt rätt håll men det är från en låg nivå. På amerikanska och europeiska universitet är bara 10 till 15 procent av professorerna inom naturvetenskapen kvinnor.
Nobelpriset skulle kunna kvoteras på geografisk spridning eller kön, men KVA har bestämt sig för att inte göra det.
– Vi tror att det är viktigt att kvinnorna som tilldelas priset får det för att de är bäst och för att de har gjort de största genombrotten, inte bara för att de är kvinnor.
TT: Finns det inte kvinnor som har gjort stora genombrott inom forskning?
– Det är klart att det finns, vi belönade tre av dem i fjol. Men när kvinnor än så länge utgör tio procent av de toppforskare som nomineras kan man inte räkna med att det varannan gång blir en kvinna. Det är den verklighet vi förhåller oss till.