Årets sista supermåne är här

Passa på att titta upp mot natthimlen. Superfullmånen gör sin sista spektakulära uppvisning för i år, ovanför delar av Götaland och Svealand. Norrlänningarna är dessvärre inte inbjudna – på grund av vädret.

Supermåne mellan bostadshus i Malmö 2018. Arkivbild.

Supermåne mellan bostadshus i Malmö 2018. Arkivbild.

Foto: Johan Nilsson/TT

Vetenskap2022-07-13 14:16

Månen kan uppfattas som särskilt hänförande på onsdagsnatten – om man befinner sig någonstans mellan Malmö och Mora.

Företeelsen inträffar mellan halv nio på onsdagskvällen och ett-tiden på natten till torsdag och innebär att månen ser större ut och lyser starkare på natthimlen än normalt.

– Ute över Gotland ser det ut att dröja kvar en del moln och lokala skurar, och det kan det göra främst i östra delarna av Götaland och Svealand också. Annars tänker jag att om den ändå är på väg upp, att man ser månen över horisonten. Det beror lite på väderstreck, säger Sofia Söderberg, jourhavande meteorolog på SMHI.

Lyser starkare

Supermånen ser som störst ut nära horisonten. Från jorden sett är storleksskillnaden mellan en supermåne och dess motsats, en micromåne, cirka 14 procent. Supermånen lyser också 30 procent starkare.

Men det är inget som människor som befinner sig norr om Mora kommer att märka av.

– Norrut över nordvästra Svealand, alltså Dalarna och norrut, är det rätt mycket moln och regn och skurar. Kanske att det finns någon liten lucka uppe i allra nordligaste Norrland i Tornedalen men det är också lite osäkert.

Olika definitioner

Fenomenet handlar om en fullmåne som sammanfaller med att himlakroppen träffar den punkt i sin omloppsbana som är närmast jorden.

I år har natthimlen lysts upp av supermånen två gånger, en i mitten på juni och så nu, den 13 juli. Men uppvisningen kan förekomma mer än två gånger per år, enligt Göran Östlin, professor i astronomi på Stockholms universitet.

– Det har att göra med hur man definierar.

Tittar man på de fullmånar som kommer att inträffa under ett år så finns det alltid en av dem som kommer att vara närmast jorden. Vissa menar att den månen är det som kallas för supermåne.

– Eller så säger man att de fullmånar som inträffar inom tio procent av närmast möjliga avstånd, kallar vi för supermånar. Det är det man har haft som definition nu och då kan det hända att det blir mer än två per år.

TT: Ska du gå ut och kika på månen?

– Det kanske jag gör, eller jag är upptagen förresten. Men har man inget annat för sig och det är klart väder så, visst tycker jag att man kan göra det.

Missar man mot förmodan chansen att bli hänförd av supermånens sista uppträdande för i år får man dessvärre vänta ett tag till nästa gång. Det är inte förrän i augusti 2023 som den stora, superlysande månen går upp över horisonten igen.

Fakta: Olika månfenomen

Jordgubbsmåne/höstmåne:

Månen kan uppfattas om röd/orange-aktig i färgen när månljuset under sommarsolståndet och höstdagjämningen passerar genom ett förhållandevis tjockt lager atmosfär innan det når fram till jorden.

Under sommarsolståndet kallas den rödaktiga månen för jordgubbsmåne, medan samma fenomen istället kallas för höstmåne när den inträffar under höstdagjämningen.

Blå måne:

Trots namnet är en blå måne inte alltid blå. Fenomenet syftar till det sällsynta tillfället när två fullmånar infaller inom samma kalendermånad. Den extra fullmånen kallas då för en blå måne.

Senaste gången Sverige skådade en sådan måne var under allhelgonahelgen 2020 – och nästa gång blir i augusti 2023.

De gånger månen faktiskt ser ut att ha en blåaktig färg orsakas fenomenet av rök eller damm i atmosfären efter stora bränder eller vulkanutbrott. Denna händelse är ännu mer sällsynt.

Blodmåne:

Under en total månförmörkelse kan månen få ett rödaktigt sken – till skillnad från solen som under en solförmörkelse blir helt svart. Månens röda färg vid händelse av månförmörkelse har gett den namnet blodmåne.

Fenomenet infaller nästa gång den 14 mars 2025 och är delvis synlig i Sverige. Men svenskarna får en chans till. Den 7 september samma år är blodmånen synlig i hela landet.

Källa: Rymdstyrelsen, Illustrerad Vetenskap.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!