PĂ„ fredagen föll coronakommissionens dom över de Ă„tgĂ€rder som regering, myndigheter regioner och kommuner vidtagit â eller inte vidtagit â under pandemin, dĂ„ kommissionens slutrapport presenterades.
Men domen över hur pandemin och den svenska strategin pĂ„verkat oss och vĂ„rt mĂ„ende pĂ„ lĂ€ngre sikt â den dröjer.
Myndigheter och politiker gÄtt balansgÄng mellan Ä ena sidan ÄtgÀrder för att hejda smittan, Ä andra sidan effekter pÄ folkhÀlsa och vÄrt mÄende pÄ sikt. En förhoppning Àr att Sverige ska komma bÀttre ur krisen Àn lÀnder som haft hÄrda nedstÀngningar nÀr det gÀller följderna för hÀlsan i det lÄnga loppet.
SÄ nÀr fÄr vi svar pÄ om sÄ blir fallet?
ââDĂ€r har vi inga sĂ€kra svar Ă€nnu, skulle jag sĂ€ga. FrĂ„gan Ă€r om vi nĂ„gonsin kommer att fĂ„ det, sĂ€ger Curt Hagquist, gĂ€stprofessor i folkhĂ€lsovetenskap vid Göteborgs universitet och specialiserad pĂ„ barns och ungas psykiska mĂ„ende.
ââVi behöver minst ett par Ă„r till för att fĂ„ grepp om hur bĂ„de restriktioner och sjĂ€lva sjukdomen pĂ„verkat oss, sĂ€ger Bo Burström, professor i socialmedicin vid Karolinska institutet.
"Fler frÄgor Àn svar"
Tidigare i veckan krÀvde Liberalerna en ny coronakommission om pandemins lÄngsiktiga effekter, med fokus pÄ situationen för barn och unga.
Det skulle inte göra nÄgon större nytta nÀr kunskapslÀget kring hur restriktionerna slagit Ànnu Àr sÄ pass osÀkert, menar Bo Burström:
ââI dag har jag fler frĂ„gor Ă€n svar och det Ă€r jag nog inte ensam om.
Ăven om mycket forskning pĂ„gĂ„r kommer belĂ€ggen att dröja kring hur bĂ„de smittspridning och vĂ„rt vĂ€lmĂ„ende pĂ„verkades av pandemiĂ„tgĂ€rderna.
ââFör att fĂ„ en mer nyanserad och samlad bild behöver vi sammanstĂ€lla forskning frĂ„n olika lĂ€nder och kontexter, frĂ„n stad och land, eftersom det finns sĂ„ mĂ„nga faktorer som pĂ„verkar, sĂ€ger Bo Burström.
Ăven mellan lĂ€nder som satt in likartade restriktioner sĂ„ har effekterna varierat kraftigt, framhĂ„ller Bo Burström som nyligen deltog i ett seminarium som VĂ€rldshĂ€lsoorganisationen WHO ordnade pĂ„ temat.
ââDet enda vi kan vara riktigt sĂ€kra pĂ„ Ă€r effekterna av vaccination, sĂ€ger Bo Burström.
Brist pÄ studier
NĂ€r det gĂ€ller barn och unga ger forskningen redan nu klara besked â men bara pĂ„ global nivĂ„, enligt Curt Hagquist: VĂ€rldens barn mĂ„r mĂ€rkbart sĂ€mre till följd av pandemin, framför allt i lĂ„ginkomstlĂ€nder.
Ur svenskt perspektiv Ă€r svaret inte lika enkelt. Det finns tecken pĂ„ att det gĂ„tt utför under pandemin, sĂ„som att fler barn och ungdomar ringt till hjĂ€lptelefoner, liksom enstaka rapporter. Men Ă€n Ă€r det brist pĂ„ forskning av hög kvalitet â och sĂ€kra data Ă€r heller inte lĂ€tta att vaska fram, enligt Curt Hagquist.
ââEn förutsĂ€ttning Ă€r att det finns studier som etablerades innan pandemin, för att kunna jĂ€mföra innan och efter. Och det Ă€r det tyvĂ€rr ganska sparsamt med i Sverige. Det finns ett antal studier dĂ€r man jobbar med de hĂ€r frĂ„gorna, men det tar sin tid, sĂ€ger Curt Hagquist, som Ă€ven Ă€r medlem i en rĂ„dgivande expertgrupp inom WHO kring pandemins konsekvenser för psykisk hĂ€lsa.
JÀmför med 90-talskrisen
För att ge perspektiv jĂ€mför Curt Hagquist med effekterna av 90-talskrisen för barn och unga, som han sjĂ€lv forskat om. Brant stigande arbetslöshet, nedskĂ€rningar och oro pĂ„verkade de ungas sjĂ€lvskattade psykiska hĂ€lsa markant â nĂ„got som enligt Curt Hagquists forskning kunde kopplas till ekonomisk stress i familjerna.
ââNĂ€r det gĂ€ller sjĂ€lvskattad psykisk ohĂ€lsa hos ungdomar sĂ„ har vi haft en ökande trend sedan mitten av 90-talet. Och det Ă€r inte alldeles enkelt att urskilja vilka eventuella förĂ€ndringar nu som Ă€r kopplade till pandemin, och vad som Ă€r en del av en allmĂ€n trend. Det krĂ€vs raffinerade analyser.
Hur distansundervisning pÄverkat ungas lÀrande och mÄende Àr ytterligare ett viktigt omrÄde för forskningen att borra vidare i, framhÄller Curt Hagquist.
ââVi vet att skolmisslyckanden Ă€r en av de stora riskfaktorerna för psykisk ohĂ€lsa lĂ€ngre fram i livet. Och lika viktigt som kunskapstappet Ă€r att följa hur de ungas sociala relationer pĂ„verkats, sĂ€ger han.
SĂ„ fĂ„r vi nĂ„gonsin fĂ„r ett âfacitâ över pandemin och restriktionerna pĂ„verkat oss?
Förhoppningsvis, men inte sÀkert, menar Curt Hagquist. à tminstone nÀr det gÀller barn och unga och hur Sveriges strategi stÄr sig jÀmfört med grannlÀndernas, eftersom skillnaderna suddades ut under pandemins gÄng.
ââInitialt fanns tydliga skillnader mellan lĂ€nderna men de blev mindre med tiden, nĂ€r fler och fler lĂ€mnade idĂ©n om skolnedstĂ€ngningar, sĂ€ger Curt Hagquist.
