Förlossningen tog 12 timmar. I dag är sonen strax över ett år gammal men Elina, som egentligen heter något annat, lider fortfarande av komplikationer.
31-åringen från Västsverige drabbades av en så kallad sfinkterskada, en skada i muskeln mellan slida och ändtarmsöppning, och fick opereras.
– Jag var mer eller mindre inlåst i mitt hem i två månader. Jag gick inte utanför dörren, jag kunde inte röra mig på grund av stygnen som satt illa, berättar hon.
Hon drabbades av läckage av avföring vilket läkte efter en tid, men har fortfarande svåra smärtor.
– Sätter jag mig på huk och leker med mitt barn så kan jag få en sådan outhärdlig smärta. Eller ibland när jag springer, går eller gör utfallssteg. Jag påminns dagligen, säger hon.
Problemen kvarstår
En ny studie från Göteborgs universitet visar att kvinnor som drabbats av sfinkterskador kan lida av komplikationer flera decennier senare.
Studien omfattar drygt 11 000 kvinnor som genomgått två vaginala förlossningar i Sverige under åren 1987–2000. Omkring 20 år efter förlossningarna fick de svara på frågor om symptom på tarmläckage och påverkan på psyke och socialt liv.
Kvinnorna delades in i tre grupper: De som helt undgått skada, de som fick sfinkterskada vid en av förlossningarna och de som fick det vid båda förlossningarna.
Av kvinnorna med en skada är cirka 22 procent drabbade av läckage av flytande avföring, medan cirka 6 procent drabbas ett par gånger i månaden eller mer.
Problemen blir dessutom svårare ju fler skador man drabbats av.
"Viktigt att veta"
Cirka 35 procent av kvinnorna med två skador uppger att de är drabbade av läckage, och cirka 11 procent drabbas mer högfrekvent. Tre av tio uppger att det påverkar deras dagliga liv.
– När jag pluggade till läkare och satt på föreläsningar om förlossningsskador sade man att om en kvinna drabbats av sfinkterskada så har den största skadan sannolikt redan uppstått, så får hon en skada till är det osannolikt att hon får mer besvär, säger forskaren Ida Nilsson som är ST-läkare i Borås och studiens förstaförfattare.
Studien visar tvärt om att steget från noll till en skada var ungefär lika stort som det från en till två skador, vad gäller problemens svårighetsgrad.
– Det är viktigt för kvinnor med en sfinkterskada att veta om detta, så att de själva kan bilda en uppfattning om vilket förlossningssätt de vill ha i sin nästa graviditet, säger Ida Nilsson.
Det är också viktigt med utbildning och andra förebyggande insatser inom förlossningsvården, säger hon.
Glömdes bort
31-åriga Elina upplever att hennes förlossningsskada föll mellan stolarna. Uppföljning efter förlossningen glömdes bort och hon fick själv ta initiativ för att få rätt vård.
Än i dag vet hon inte exakt vad som orsakar smärtan.
– Flera gånger fick jag höra av läkare att "det får du räkna med när du har fått barn", säger hon.
Elina anser att studien belyser vikten av att informera och utbilda såväl vårdpersonal som allmänhet om förlossningsskador.
– Som förstföderska hade jag inget att jämföra med och började till slut tvivla på mig själv och tänkte att det bara var att gilla läget. Det är det ju inte alls, men hur mycket ska man behöva slåss för något som borde vara självklart att få vård för?