– Det är fruktansvärda siffror, nästan ogripbara.
Det säger Bertil Forsberg, professor i miljömedicin vid Umeå universitet, om den nya forskningsrapporten som presenteras i tidskriften Lancet Planetary Health, men som han själv inte deltagit i arbetet med.
Och siffrorna är onekligen svårsmälta: Ett av sex dödsfall i världen kan kopplas till miljöföroreningar. Enbart luftföroreningar beräknas leda till 6,7 miljoner dödsfall varje år. Medan bly och andra kemiska föroreningar uppskattas förkorta livet för 1,9 miljoner människor årligen.
När det gäller kemikalier är siffrorna dessutom troligen i underkant eftersom många ämnen inte testas ordentligt för att se hur skadliga de är, enligt rapporten som bygger på data från 2019.
Värst drabbade är fattiga delar av världen. 90 procent av föroreningsorsakade dödsfall sker i låg- och medelinkomstländer. Men vi i Sverige är långt ifrån förskonade. Luftföroreningar förkortar livet för 6 000–7 000 svenskar varje år, enligt forskning som Bertil Forsberg deltagit i.
Drabbar hjärta och kärl
Dessa dödsfall orsakas främst av små partiklar, kallade PM2,5, som kommer från vedeldning och slitage från däck och vägar. Halterna har minskat i Sverige de senaste decennierna och omkring hälften av dödsfallen beror på partiklar som färdas hit med luftmassorna från andra länder, berättar Bertil Forsberg.
Hur påverkar då föroreningarna våra kroppar? När det gäller den största boven – luftföroreningarna – är det tvärtemot vad man skulle kunna tro inte lungorna som främst tar stryk, utan hjärta och blodkärl.
– De flesta förtida dödsfall kopplade till föroreningar beror på hjärtinfarkt, stroke och andra hjärt-kärlsjukdomar, säger Bertil Forsberg.
Globalt sett har antalet dödsfall till följd av miljöproblem som främst finns i fattigare länder – såsom förorenat dricksvatten och dålig inomhusluft orsakad av eldning – minskat sedan 2015. Men det uppvägs av att dödsfallen kopplade till industrisamhällets föroreningar från trafik, kraftverk och industrier har ökat.
Dessa dödsfall har ökat med 66 procent sedan millennieskiftet – från cirka 3,8 miljoner år 2000 till 6,3 miljoner år 2019.
Värre än alkohol
Därmed har miljöföroreningar långt fler människoliv på sitt samvete än exempelvis alkohol och droger – liksom infektionssjukdomarna malaria, hiv och tuberkulos sammantaget. Forskarna menar även att föroreningarna är ett större hot mot mänsklighetens hälsa än krig, terrorism och klimatkatastrofer.
Trots det har få länder gjort något åt problemet enligt forskarna, som i sin rapport kritiserar världens beslutsfattare för att grovt underskatta hur föroreningarna påverkar allas vår hälsa och livslängd.
– De riktar en rejäl känga till beslutsfattare och myndigheter som fokuserar på till exempel kemikalier av tveksam betydelse, olika smittor och fetma, i stället för på hur välkända föroreningar påverkar folkhälsan. Och jag kan bara hålla med, säger Bertil Forsberg.
Han menar att det ofta ställs betydligt högre krav på att begränsa möjliga hälsorisker när det gäller exempelvis nya kemikalier, jämfört med hur man hanterar äldre föroreningar såsom skadliga partiklar i luften vi andas.
– Det ger allmänheten en skev bild av vad som utgör de stora hälsoriskerna i miljön.
"Största existentiella hotet"
Forskarna lyfter i sin rapport även fram att dödsfallen är helt onödiga eftersom orsakerna går att förebygga. Insatser för att minska luftföroreningarna ger dessutom dubbla vinster eftersom de även har effekt på klimatförändringarna, betonar de:
"Föroreningar är fortfarande det största existentiella hotet mot människors och planetens hälsa och äventyrar hållbarheten i moderna samhällen. Att förebygga föroreningar kan också bromsa klimatförändringarna – vilket ger en dubbel fördel för planetens hälsa – och vår rapport kräver en massiv snabb övergång från alla fossila bränslen till ren, förnybar energi", säger professor Philip Landrigan, verksam vid Boston College i USA, i ett uttalande.
För att få bukt med de hälsovådliga miljöföroreningarna ger forskarna åtta rekommendationer. Bland annat vill de att man inrättar en motsvarighet till FN:s klimatpanel IPCC, där världens länder skulle kunna samarbeta kring föroreningarna, liksom att länders regeringar avsätter mer pengar för att få kontroll på dem.
"Vi kan inte fortsätta att ignorera miljöföroreningarna. Vi går baklänges" skriver forskarna.