Den nya studien, som publiceras i tidskriften Nature Communications, bygger på statistiska analyser av vattentemperaturerna i havsområdet söder om Grönland de senaste 150 åren, sedan 1870.
Forskarna, som är verksamma vid Köpenhamns universitet, anser att det finns klara tecken på att hela systemet av havsströmmar i norra Atlanten, den så kallade storskaliga cirkulationen i Atlanten (Atlantic Meridional Overturning Circulation, AMOC) är nära en brytpunkt. När denna inträffar kommer hela systemet att kollapsa, enligt beräkningarna någon gång mellan 2025 och 2095, mest troligt runt år 2057. Med andra ord inom 34 år.
Europa, som får varmt havsvatten via Golfströmmen, som ingår i AMOC, skulle sannolikt bli kallare, medan tropiska områden skulle bli varmare.
Dyster prognos
Så långt den nya studien som onekligen ger en dyster bild av framtiden. Men stämmer den?
Liknande studier har publicerats tidigare, bland annat 2021. Enligt dessa skulle vi få stormigare väder och temperaturerna i Norden skulle sjunka med 5-10 grader. Vintrarna skulle ofta bli extremt kalla.
Å andra sidan talade vissa resultat för att somrarna i Europa skulle kunna bli varmare än i dag om Golfströmmen mattades av. I andra delar av världen skulle väderleksmönstren förändras med minskade regnmängder som följd på många håll.
Andra forskare avvisade de mest förödande scenarierna. Och i den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC, där man har granskat många olika vetenskapliga studier, drog man slutsatsen att det är möjligt att havsströmmarna i Atlanten på sikt kan försvagas – men att en kollaps inte är särskilt trolig.
Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet och Sveriges representant i IPCC, är försiktig, men menar att de danska forskarna enbart utgår från havstemperaturerna i sin matematiska modell.
– Det de inte gör är att titta på specifika fysikaliska mekanismer i klimatsystemen, exempelvis den pågående uppvärmningens fördelning och tillförseln av smältvatten från inlandsisar, säger Rummukainen.
Förenklad bild
Rummukainen menar att den nya studien inte nödvändigtvis ger en felaktig bild, men han anser att man inte bara kan titta på en enda studie och dra tvärsäkra slutsatser utifrån denna.
– Jag tror att man behöver titta på alla studier där många olika metoder har använts för att få en klarare bild, säger han.
Det bör också påpekas att Golfströmmens betydelse för Europas klimat är omtvistad. Vissa forskare anser att den har överdrivits. Det finns många andra faktorer som bidrar till vårt relativt milda klimat, i första hand luftströmmarnas transport av varm luft norrut.
Markku Rummukainen tror inte heller att det nödvändigtvis blir kallare på vår kontinent om Golfströmmen försvagas.
– Det beror också på hur den pågående klimatförändringen utvecklas, säger han till TT.