Transplantationen skedde vid New York University, i USA, i september. En njure som hade tagits från en särskilt genmodifierad gris fästes på benet på en hjärndöd kvinna som gavs livsuppehållande vård.
Njuren satt där i nästan tre dagar utan att den stöttes undan av kvinnans immunsystem, vilket rapporteras av internationella medier.
– Njuren såg helt normal ut under hela förloppet, det var det som var så intressant. Och den producerade urin, säger Lars Wennberg, docent och överläkare på transplantationskliniken vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.
Ytterligare hinder
Grisen som njuren togs från hade genmodifierats på ett sätt så att dess vävnad inte längre innehöll ett slags kolhydrat, kallad alfa-gal, som orsakar immunreaktionen.
Tidigare har man bara gjort testtransplantationer med modifierade grisnjurar på apor. Att njuren fungerade som den skulle fäst vid en människa är ett klart framsteg, enligt Lars Wennberg.
– Men det är skillnad på två dygn och två år och 20 år, för en njure som transplanteras från en mänsklig donator fungerar i upp emot 20 år i många fall, säger han.
– Kan man klara den här första immunologiska barriären, då kan man börja fundera på nästa del. Alltså: Fungerar en grisnjure i en människa, kan den stödja alla funktioner som behövs?
När grisnjuren var del av kvinnans blodcirkulation sjönk värdena av kreatinin, en slaggprodukt hos personer med sviktande njurar, till det normala. Men mänskliga njurar har många andra uppgifter vid sidan av att rena blodet.
Långa köer
I ett nästa steg vill de amerikanska läkarna få möjlighet att göra en experimentell transplantation av en grisnjure på en eller flera svårt sjuka patienter, där chansen till en lyckad transplantation och några månaders extra liv kan bedömas överväga riskerna.
I Sverige står i dag mellan 600 och 700 personer i kö för att få en ny njure. Under de senaste åren har det genomförts mellan 400 och 500 njurtransplantationer per år.
Det kommer att dröja många år innan grisnjurar skulle kunna bli ett realistiskt alternativ för de köande, enligt Lars Wennberg. Men om det visar sig att den kan göra det reningsjobb som de mänskliga njurarna gör så vore vinsterna enorma.
– Rent teoretiskt skulle man kunna ha en obegränsad tillgång till organ. Då skulle man ju kunna radera väntelistan, säger Wennberg, som samtidigt beskriver den tanken som futuristisk.
Kvinnan som genomgick transplantationen i New York var organdonator, men hennes organ visade sig inte vara lämpade för det. Då godkände hennes familj detta ingrepp i ett slutskede där vården var på väg att avslutas.