Olycklig kärlek drabbar de flesta någon gång i livet. Men brustet hjärta är inte bara en benämning på hjärtesorg – det kan vara långt mer allvarligt än så.
– Det är inte bara ett poetiskt uttryck utan det är en verklig diagnos, säger Elmir Omerovic, hjärtläkare och professor på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Runt 60 personer i månaden drabbas av brustet hjärta, eller Takotsubo syndrom som det egentligen heter. Men troligtvis finns det ett mörkertal där personer feldiagnostiseras eller inte sökt sig till vården alls, tror Elmir Omerovic. Ungefär 90 procent av de som drabbas är kvinnor.
"En oerhört stor gåta"
Syndromet kännetecknas av att två tredjedelar av hjärtmuskeln slutar pumpa och blir paralyserad. Det misstas ofta för hjärtinfarkt eller hjärtmuskelinflammation.
– Som medicinstuderande lär man sig att människokroppen inte kan överleva en infarkt som påverkar mer än 40 procent av hjärtmuskeln. Men här har man 60–70 procent av vänster kammare som står helt stilla och ändå är patienterna stabila, säger Omerovic.
– Det är en oerhört stor gåta som utmanar vår grundläggande kunskap om hur människokroppen fungerar. Hur sjutton kan en sådan massiv organdysfunktion leda till att funktionen ändå är nästan normal?
Tillståndet är ungefär lika farligt som en hjärtinfarkt. De flesta återhämtar sig, men tre till fyra procent utvecklar svårare hjärtsvikt och avlider. Skillnaden är att de som drabbas av brustet hjärta återhämtar sig helt efteråt, medan en hjärtinfarkt medför permanenta skador på hjärtat.
Kan brista rent fysiskt
Diagnosen existerade inte i Sverige förrän 2005 och ännu är man inte helt säker på orsakerna. Den starkaste hypotesen är att tillståndet orsakas av en långvarig negativ stress i kombination med en specifik händelse som utlöser en akut stressreaktion.
– En typisk historia är en äldre dam som tagit hand om sin sjuka make under flera år och fått en dålig livskvalitet. Och så kommer det en akut trigger, man börjar bråka med en granne eller blir rädd och upprörd.
För vissa kan det gå riktigt illa. Elmir Omerovic känner till omkring 15 fall där hjärtat faktiskt brustit på riktigt.
– Hjärtat kan bokstavligen spricka. De här stresshormonerna, katekolaminerna, är celltoxiska i hög dos vilket gör att det kan uppstå celldöd i en mindre del av hjärtmuskeln. På grund av blodtrycket från insidan av vänster kammare kan hjärtat spricka i den försvagade kammarväggen så att blodet kommer in i hjärtsäcken och patienten kan dö.
Syndromets anonymitet gör att patienter riskerar att feldiagnostiseras och därmed felbehandlas, vilket enligt Elmir Omerovic kan leda till skada eller dödsfall. Därför ska forskare på Sahlgrenska universitetssjukhuset och Sahlgrenska akademin nu ta reda på hur man bäst behandlar patienterna.
Ny behandling ska prövas
I forskningsstudien som nu drar i gång ska en behandling prövas som bland annat innebär att en grupp får ett studieläkemedel som höjer ämnet adenosin i kroppen, övriga behandlas enligt klinisk praxis.
– Adenosin är ett kroppseget ämne som finns i, och skyddar, våra vävnader och hjärtat. Tidigare har det använts för att behandla hjärtinfarkt och visat positiva effekter.
Deltagarna lottas också så att en grupp får blodförtunnande medel. Förhoppningen är att studien ska visa om behandlingen minskar dödsfall, svår hjärtsvikt och blodproppar.
– Någon måste knäcka denna gåta, säger Elmir Omerovic.