Gener och Gud är återkommande teman i Richard Dawkins böcker och artiklar. Lika intensivt som han redogör för hur djur och människor bara är farkoster som möjliggör arvsmassans överlevnad, lika engagerat skriver han om att gudar inte finns.
Evolutionsbiologen och författaren Richard Dawkins är officiellt pensionär men är flitig deltagare i debatter och i medier. Ständigt förespråkande en vetenskaplig världsbild och han vänder sig helt emot kreationismen, teorin om att djur och människor har skapats av en utomstående kraft.
Nyligen släppte han sin artonde bok, skriven för 9-12-åringar. I den utgår han från djurens förmåga — eller oförmåga — att flyga och förklarar genom det evolutionens mekanismer.
— Det finns många ämnen jag skulle kunna skriva om på ett förklarande sätt för barn och unga. De har en naturlig nyfikenhet som är rolig att möta, säger han.
Det är just med fokus på unga som han har kommit till Göteborg för att delta på invigning av en internationella Vetenskapsfestival.
Grunden densamma
Hans genombrott som författare kom 1976 med boken ”Den själviska genen” där han driver argumentet att evolutionen utgår från gener och inte från individer eller grupper.
TT: Kunskapen om gener och utvecklingen inom bioteknologi har gått snabbt sedan ”Den själviska genen”. Håller boken fortfarande?
— Det stämmer att vi har genomgått en molekylärbiologisk revolution där vi har fått mycket mer detaljerad kunskap om genetik. Men det har inte ändrat den grundläggande tesen i boken om att människor och djur bara är farkoster som bär gener inuti sig så att de kan spridas.
Richard Dawkins konstaterar att genetik nu handlar framför allt om datahantering och att genetik har blivit en gren av informationsteknologin. Framstegen har bland annat lett till att det nu går att läsa av en människas dna på en bråkdel av tiden och till en bråkdel av kostnaden jämfört med tidigare.
Form av avel
Teknikutvecklingen har också gjort det möjligt för oss att redigera gener, band annat med den nobelprisbelönade ”gensaxen” Crispr/Cas9.
TT: Vad tycker du om att vi ändrar vårt dna? Är inte det att sätta sig över evolutionen?
— Principiellt är det inte annorlunda än det som pågått i tusentals år när vi avlat kor och grisar och korsat dem med varandra för att få önskvärda egenskaper. Det vi gör nu är att öka farten genom att skapa mutationer. Det kan absolut innebära faror och problem. Men jag kan inte se att det skulle vara mer alarmerande än med selektiv avel. Främst är det en oerhört spännande teknikutveckling.
TT: Finns det etiska problem med att ändra människans dna?
— Vi har inte börjat använda selektiv avel på människor även om det varit praktiskt möjligt tidigare. Jag ser inga uppenbara skäl till varför vi skulle börja initiera mutation för att skapa en perfekt människa nu. Men jag tror absolut att tekniken bör regleras och att det ska finnas någon form av körkort eller kontroll för att använda Crispr-tekniken. Det är ingen som vem som helst bör göra.
Islam och könstillhörighet
TT: Hur ser du på metoder som IVF där individer som kanske inte hade kunnat sprida sina gener genom att få barn nu kan det? Är det att störa det naturliga urvalet?
— Visst, det gör att gener som annars inte överlevt i det vilda som nu gör det. Men jag är helt för medicinsk vetenskap och ser inga problem med den utvecklingen. Det här har också möjliggjort att vi kan ta reda på vilka befruktade ägg som inte bär på anlag för ärftliga sjukdomar som hemofili (blödarsjuka) och välja att sätta in det i kvinnan. Det är ju vettigt.
Richard Dawkins talar lågmält och vänligt, det är svårt att tänka sig något mer akademisk och brittiskt. När han ska kliva upp för en stenig sluttning under fotograferingen rör han sig försiktigt. Det är svårt att tänka sig att denne till synes oförargliga herre har väckt stor ilska bland annat genom sina uttalanden om religioner och om könstillhörighet.
Han har bland annat på Twitter deklarerat att kön är binärt och att det bara finns två, man och kvinna vilket upprört många som argumenterar för det icke-binära. Han har senare nyanserat uttalandet och förklarat att han inte har något emot att människor identifierar sig som något annat än sitt biologiska kön.
Nyfiken på medvetandet
På frågan om varför människan har så svårt att förändra sitt beteende för att bromsa de för planeten ödesdigra klimatförändringarna svarar han snabbt:
— Det är en etisk och en politisk fråga. Vetenskapen är tydlig med att vi måste göra någonting åt situationen men jag tror inte att det är rimligt att förvänta sig att människor ska offra sin egen bekvämlighet för planetens nytta om ingen annan gör det. Det krävs politiska beslut.
Temat för årets Vetenskapsfestival är "Det okända". Av de ännu okända områdena som Richard Dawkins själv gärna vill veta mer om medvetandet.
— Varför har evolutionen gett oss hjärnor som Einsteins, Darwins och Planks. Det handlar inte om egenskaper som på ett uppenbart sätt har hjälpt våra förfäder att överleva. Kanske har de gynnats av att vara lite bättre på att förvara mat och uppfinna jaktredskap?
Han frågar sig också om den mänskliga hjärnan kommer att förstå allt eller om det finns djupgående problem inom till exempel fysik som vi inte kommer att kunna förstå?
På det har han inget svar.