Hotfulla gener tio gånger fler än man vetat

Antibiotikaresistens klassas som ett av de största hoten mot global hälsa. Och gener som gör bakterier resistenta är mycket vanligare än man tidigare trott, visar en ny studie.
–I dag famlar vi lite i mörkret för att möta resistensen, säger Erik Kristiansson, en av studiens författare.

Antibiotikaresistenta bakterier i ett laboratorium. Arkivbild.

Antibiotikaresistenta bakterier i ett laboratorium. Arkivbild.

Foto: Poppe, Cornelius

Vetenskap2023-06-07 07:09

I takt med att antibiotika blir mindre effektivt kan vanliga sjukdomar som lunginflammation, urinvägsinfektion sårinfektioner bli svårare – eller omöjliga – att behandla. Världshälsoorganisationen (WHO) klassar det som ett stort hot mot mänskligheten.

Det har forskats länge på de gener som gör bakterier resistenta mot antibiotika, men en ny studie från från Chalmers och Göteborgs universitet visar att de är långt fler än man tidigare trott.

– Det finns en stor mängd resistensgener som är vanligt förekommande som vi inte kände till tidigare. Vad som är speciellt viktigt är att det även innefattar bakterier som lever på och i människor, säger Erik Kristiansson, professor vid institutionen för matematiska vetenskaper på Chalmers.

Tio gånger fler

Men mest allvarligt är att generna även hittats hos bakterier som orsakar infektioner.

– En rad olika bakterier som är farliga för människan bär på den här nya formen av resistensgen, det vill säga nya sätt för dem att bli motståndskraftiga mot antibiotika, säger Erik Kristiansson.

Tidigare kände man till omkring 2 000 resistensgener. Erik Kristiansson och hans kollegor upptäckte tio gånger fler. Av de bakterier som lever i och på människor som studien upptäckte var 75 procent inte kända sedan tidigare.

Erik Kristiansson betonar att de nya generna behöver studeras vidare, men kan inte utesluta att de kan visa sig utgöra ett problem.

– Alla gener utgör nödvändigtvis inte ett framtida problem. Men det räcker med att en utgör ett stort framtida problem för att det ska få väldigt stor påverkan, säger han.

Mer forskning krävs

Antibiotikaresistens är ett växande problem utan enkel lösning, säger Erik Kristiansson. Men ju mer man vet om hur resistensen sprids – desto större är hoppet om att kunna stoppa den.

– Tidigare har vi alltid legat ett steg efter bakterierna. Med hjälp av sådana här studier har vi bättre möjligheter att stoppa resistensutvecklingen, även om det inte är en garanti för att vi kan göra det, säger han och tillägger:

– Det finns ett stort behov av att lära sig mer om det här så att vi inte hamnar i en situation där antibiotika blir verkningslöst och infektioner blir dödliga igen.

Fakta: Antibiotikaresistens

Antibiotika används för att behandla infektioner som orsakas av bakterier.

Överanvändning av antibiotika har lett till att vissa bakterier har blivit resistenta, motståndskraftiga.

När bakterierna stöter på antibiotikan kan de utveckla motståndskraft genom att mutera. Då behöver patienten byta till en sort som fungerar. Men i det långa loppet uppstår nya mutationer – och till sist finns i värsta fall inget mer att byta till.

Risken för resistens minskar om antibiotikan inte används i onödan och om bakterierna inte utsätts för alltför låga eller kortvariga doser.

Källor: Nationalencyklopedin, Vårdguiden.


Fakta: Studien

I studien från Chalmers och Göteborgs universitet har forskarna analyserat stora mängder dna-sekvenser från bakterier för att kartlägga nya former av resistensgener, och få en förståelse för hur vanligt förekommande de är.

Över 630 miljarder dna-sekvenser från bakterieprover tagna i olika miljöer har analyserats med hjälp av tekniken metagenomik, som gör det möjligt att analysera stora mängder data. Man har använt sig av dna från två offentliga databaser, Resfinder och Mgnify.

Sammantaget uppgår antalet kända resistensgener till 20 000. Före studien hade man kunskap om cirka 2000.

Forskargruppen arbetar nu med att integrera den nya informationen i ett internationellt forskningsprogram, Embark, för övervakning av antibiotikaresistens i miljön.

Studien "Latent antibiotic resistance genes are abundant, diverse, and mobile in human, animal, and environmental microbiomes" har publicerats i tidskiften Microbiome.

Källa: Chalmers

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!