Covid-19, ebola och influensa. Det är bara några exempel på alla de sjukdomar som orsakas av RNA-virus, det vill säga virus vars arvsmassa består av ett enkelsträngat RNA.
Att det finns betydligt fler sådana virus än vad man känner till i dag har forskare varit rätt säkra på. Men att det rör sig om så många som den nya studien pekar på förvånar Tomas Bergström, professor i klinisk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
– Det är ett överraskande fynd. Att de upptäckt så många på ett bräde visar att vi bara känt till en bråkdel av alla RNA-virus som finns – motsvarande en kvadratcentimeter av en enorm yta.
En brottsplatsundersökning
I den nya studien har ett internationellt forskarlag analyserat data från 5,7 miljoner biologiska prover. Dessa prover har samlats in över hela jorden under de senaste 15 åren och lagrats i olika databaser.
För att kunna bearbeta den enorma mängden data skapade forskarna ett kluster av 22 500 datorprocessorer som kopplades samman. Sedan sökte de efter en viss gensekvens som finns hos alla RNA-virus som kan infektera däggdjur. Gensekvensen innehåller virusets ”ritning” för att kunna tillverka ett så kallat RNA-polymeras, som är nödvändigt för att viruset ska kunna föröka sig.
I grunden är det samma teknik som används i brottsundersökningar, där man hittat genetiskt material som sedan används för att leta efter specifika gener hos misstänkta brottslingar.
– Fast här utgörs brottsplatsen av miljöprover, och brottslingen är en gen som bara finns hos virus. Jag tycker att det är jättehäftigt, säger Tomas Bergström.
Nio gånger så många
Forskarna kunde identifiera gensekvenser från 130 000 tidigare okända RNA-virus. Om det stämmer innebär det att man nu känner till ungefär nio gånger så många RNA-virus som tidigare, enligt Tomas Bergström.
En brasklapp kring fyndet är att forskarna egentligen inte hittade riktiga RNA-virus, utan gensekvenser som enligt forskarna kommer från RNA-virus. Det finns alltså en teoretisk risk att det skulle kunna komma från annat biologiskt material. Men Tomas Bergström bedömer det som högst sannolikt att det verkligen handlar om nya virus.
– Jag är rätt övertygad om det. Jag tror inte att de här enzymerna kan finnas fritt i naturen utan att de måste finnas i virus för att existera, säger han.
Nästa pandemi
Den nya kunskapen är viktig för beredskapen för nya pandemier, skriver forskarna i sin artikel som publiceras i tidskriften Nature.
Tomas Bergström håller med. Nästa gång ett nytt virus korsar artgränsen från djur till människa och börjar sprida sig, så gör kännedomen om fler sorters virus att det går betydligt snabbare att ta reda på vilket slags virus det rör sig om – åtminstone om det är ett RNA-virus.
– Om det nya viruset matchar något av de RNA-virus som upptäckts nu så blir hela resan mycket lättare. Man kan direkt sätta i gång och ta fram diagnostiska test och antivirala läkemedel, säger Tomas Bergström.
När sars-cov-2, viruset som orsakar covid-19, hoppade över artgränsen, av allt att döma från fladdermus till människa, gick den processen snabbt. Men det var tack vare att man redan kände till det snarlika viruset sars-cov som orsakade sars-epidemin 2003, vilket gjorde det nya coronaviruset relativt enkelt att beskriva.
"Ingen aning om vad som kan komma"
Tomas Bergström jämför med när hiv började spridas över världen 1980 – ett då helt nytt och okänt virus som det tog flera år att karaktärisera. Det gjorde att det dröjde innan diagnostiska tester och läkemedel kunde tas fram, vilket kostade många liv.
– Även nästa pandemi orsakas troligen av något helt nytt virus – vi har ingen aning om vad som kan komma. Och då är det bra att veta hur landskapet ser ut, säger Tomas Bergström.
Forskarna bakom den aktuella studien är verksamma bland annat vid det nationella forskningsrådet i Spanien, Heidelberg-institutet och Max Planck-institutet för biologi i Tyskland, samt Pasteur-institutet i Frankrike.