Jättedinosaurier kan ha varit känsliga för kyla

Sedan länge har dinosaurierna betraktats som varmblodiga, eller jämnvarma. Men nya rön väcker tvivel om detta. Kanske de allra största dinosaurierna, de långhalsade sauropoderna, var helt eller delvis kallblodiga trots allt.

De gigantiska sauropoderna är de största landlevande djur som har funnits på jorden. Frågan är om de var varmblodiga eller kallblodiga.

De gigantiska sauropoderna är de största landlevande djur som har funnits på jorden. Frågan är om de var varmblodiga eller kallblodiga.

Foto: CARIN L. CAIN/Science/AP

Vetenskap2022-01-07 19:10

De nya rönen ingår i en studie i tidskriften Current Biology. Forskarna bakom studien har granskat dinosauriernas geografiska utbredning på jorden och funnit att sauropoderna bara förekom i relativt varma regioner.

Sauropoderna, som inkluderar släkten som Apatosaurus, Brachiosaurus och Diplodocus, är berömda för sin enorma storlek. De är de största landlevande djur som existerat på jorden, med vikter på uppemot 100 ton.

Undvek kyla

Enligt studien förekom sauropoderna, att döma av de fossila vittnesbörden, aldrig längre norrut än 50 grader nordlig bredd. På södra halvklotet tycks de ha funnits på lite högre breddgrader, men uppenbart är att de var anpassade främst för tropiskt och subtropiskt klimat.

– Stora delar av jorden verkar alltid ha varit för kalla för sauropoderna. De verkar ha undvikit temperaturer under fryspunkten, säger en av forskarna, Philip Mannion, som är paleontolog vid University College i London, i en kommentar.

Han anser att detta är ett tydligt tecken på att sauropoderna hade en annan metabolism än andra dinosaurier. Kanske de helt enkelt var växelvarma, kallblodiga, som våra dagars krokodiler.

Dinosaurier i Arktis

De två andra huvudgrupperna av dinosaurier, rovdinosaurierna (Theropoda) och de fågelhöftade dinosaurierna (Ornithischia), förekom tvärtom över hela jordklotet, inklusive långt uppe i kalla regioner.

Den senare gruppen omfattar merparten av alla växtätande dinosaurier, och deras fossil har exempelvis hittats i Alaska och Antarktis. Visserligen var klimatet på jorden generellt varmare på den tiden, men de måste ändå ha varit kapabla att klara av låga temperaturer och mörka vinternätter. Allt tyder på att de var varmblodiga, jämnvarma.

Sauropoderna och deras föregångare separerade från övriga dinosaurier redan i början av dinosauriernas era på jorden, för cirka 230 miljoner år sedan.

Frågan är om de alltid har varit kallblodiga eller om de förlorat den förmågan under evolutionens gång. Ingen vet, och det måste påpekas att den nya studien inte på något sätt är ett klockrent bevis för kallblodighet. Debatten lär fortsätta.

Fakta: Varmblodiga eller kallblodiga?

När dinosaurierna först beskrevs på 1800-talet var man övertygad om att de var kallblodiga, klumpiga bestar som rörde sig långsamt och släpigt.

Men på 1960-talet upptäckte forskarna att många arter sannolikt var aktiva, snabba varelser. De gick exempelvis upprätt i motsats till dagens reptiler vars ben sticker ut vågrätt från kroppen. Deras benvävnad antyder också att de var varmblodiga, liksom deras ekologi där antalet rovdjur var långt färre än deras bytesdjur - ett klart tecken på en hög metabolism.

Frågan har dock inte blivit helt avgjord. En del forskare tror fortfarande att de flesta dinosaurier var beroende av omgivningen för sin kroppstemperatur. Men en majoritet anser att åtminstone de små rovdinosaurierna, som var fjäderbeklädda, måste ha varit varmblodiga.

Källa: Current Biology

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!