Intellektuella arbetar med huvudet och mekaniker med händerna? Njae, det är inte helt sant. Nu har forskare i Frankrike, genom att mäta hjärnaktivitet, kunnat påvisa att förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg aktiverar samma grupp av nervceller i hjärnan – de så kallade basala ganglierna.
Rent praktiskt innebär det att den som under ungefärliga halvtimmen ägnar sig åt att läsa en medelsvår text kommer att prestera bättre när det till exempel kommer till att använda en skruvmejsel.
– Och det funkar likadant åt andra hållet, säger Claudio Brozzoli, professor i kognitiv neurovetenskap vid det franska folkhälsoinstitutet Inserm, och anknuten till Karolinska institutet.
Studie
I en studie som genomförts i Frankrike fick deltagarna utföra två typer av övningar. Den ena gick ut på att peta in små träpinnar i olika hål med hjälp av en 30 centimeter lång tång. I den andra övningen – som gick ut på att besvara grammatiskt komplexa påståenden – fick deltagarna läsa meningar som "vetenskapsmannen som poeten beundrar skriver en artikel", och sedan avgöra om påståenden som "poeten beundrar vetenskapsmannen" var sanna eller falska.
Med i övningen fanns också kontrollgrupper. I den ena fick deltagarna peta i träpinnar utan att använda tång, och i den andra gjorde deltagarna inga motorikövningar alls. Det visade sig att deltagarna som också genomförde övningen med tången presterade bättre i läsförståelsen och vice versa, medan de i kontrollgrupperna inte förbättrade sina resultat i de språkliga momenten.
Exaptation
Men hur kan det här förstås? En ledtråd kan dölja sig i en återblick till tidpunkten när den förhistoriska människan började tillverka och använda verktyg för mer avancerade uppgifter. För att den typen av motorik ska vara möjlig krävs en viss kognitiv funktion i hjärnan.
– När våra förfäder sedan utvecklade förmågan att kommunicera genom språk fanns den här funktionen redan i hjärnan, säger Claudio Brozzoli.
Inom evolutionslära kallas det exaptation, när en funktion utvecklats för en egenskap men sedan används av en annan.
Rehabilitering
Vetenskapens tidigare uppfattning har varit att vår språkliga förmåga är kopplad till specialiserade områden i hjärnan. Men på senare år har denna syn utmanats, och studien bidrar ytterligare till att kullkasta det som tidigare gällt. Men vad banar det väg för, bortsett från att bilmekaniker möjligen kan känna sig tryggare i att tolka Wittgenstein efter en dag på jobbet, eller i omvänd ordning: att författare mot slutet av dagen med stärkt självkänsla kan ta sig an den omonterade bokhyllan?
För personer med nedsatt språkförmåga, till exempel ungdomar med utvecklingsrelaterade språkstörningar, kan upptäckten innebära en väg till framgång.
– Vi kan tänka oss att träning med ett verktyg på något vis kan stödja rehabiliteringen av den språkliga förmågan, säger Claudio Brozzoli och tillägger att de språkliga övningarna i studien utfördes på deltagarnas modersmål, franska.
– Men om det här fungerar för modersmål kan vi också föreställa oss att övningar med ett verktyg också underlättar när det kommer till att lära sig främmande språk.