– Vi hade inte hittat det här om det inte var för covid, säger Benjamin Kear, forskare inom paleontologi vid Evolutionsmuseet på Uppsala universitet.

För 252 miljoner år sedan inträffade ett av historiens största massutdöenden. Temperaturen ökade snabbt, troligen efter en rad vulkanutbrott i Sibirien, och 90 procent av alla arter dog ut.

Händelsen sägs vara den moderna världens födelse. Ungefär 40 miljoner år senare tog dinosaurier över världen.

Tidigare har man trott att även ichthyosaurier – fisködlor kända som "havets dinosaurier" – blev till efter den här nollställningen.

Men inte längre.

Hittades i museiförråd

För i oktober 2021 reste Benjamin Kear till Oslo på sin första jobbresa sedan coronapandemins utbrott ett och ett halvt år tidigare.

Under pandemin hindrades han och hans kollegor från att göra sina vanliga utgrävningar, vilket skulle visa sig leda till hans livs hittills viktigaste upptäckt.

– Vi bestämde oss för att gå igenom det vi redan har samlat in. Det är vanligt att paleontologer samlar in massor av material och skeppar hem det, för att sedan bli distraherade och göra något nytt, säger han.

Samtidigt som Benjamin Kear grävde i de svenska museiförråden letade hans kollegor i Oslo, med vilka han har ett nära samarbete, igenom sina.

250 miljoner år gammal

Där hittade de en fisködla som grävdes upp på Svalbard 2013 i en annan typ av sten än vad den brukar hittas i. I oktober 2021 gick Kear och de norska paleontologerna igenom vad de hittat.

– Vi sade allihop att det här kan ju inte stämma. Den är flera miljoner år äldre än vad den ska vara.

Det visade sig att djuret var 250 miljoner år gammalt, bara två miljoner år yngre än massutdöendet. Det var dessutom två meter längre än fynd från ungefär samma tid, och fullt anpassad för att leva i havet.

Upptäckten trycker tillbaka sjömonstrens uppkomst med flera miljoner år och visar att de måste ha gått till sjöss redan långt före massutdöendet.

Ett liv i havet

Fisködlor var bland de första landlevande djuren som anpassade sig till ett liv i havet.

De ödleliknande djuren blev bättre och bättre på att simma, för att senare modifiera sina ben till fenor och utveckla en fiskliknande form, ungefär som dagens valar. När de senare började föda levande ungar klipptes banden helt till land.

Tidigare har man trott att det här skedde efter massutdöendet, och att flytten till havs till och med var en direkt följd av detsamma. Men det verkar alltså som att djuren redan levde i haven och bara var ovanligt bra på att anpassa sig.

Bara en tidsfråga

– Nu gäller det att hitta exemplar av ichthyosaurier som har kvar benen. Om vi hittar ichthyosauriernas förfäder kan vi se hur den här första förändringen från land- till havslevande reptiler gick till.

Även en sådan upptäckt kan göras på museum, säger Benjamin Kear.

– Tidigare kan paleontologer ha hittat fossiler från permperioden och sagt att "det här kan inte vara en ichthyosaurie, den är från fel tid", och ignorerat dem. Men vårt fynd visar att de levde under permperioden. Det är bara en tidsfråga innan vi hittar dem, säger Benjamin Kear.