Forskare ställer sig frågan huruvida djurarterna klarar av att anpassa sig till de nya tiderna, som nyligen har döpts till pyrocen, eldens tidsålder. En ny granskning antyder att förvånansvärt många djur faktiskt har den förmågan – men inte alla.
Granskningen, som publiceras i tidskriften Trends in Ecology and Evolution, bygger på resultaten från nästan 100 studier av djurs reaktioner på stora bränder runt jordklotet.
Många bränder
Materialet är stort. Väldiga bränder har rasat de senaste åren i Pantanal i Brasilien, i flera delstater i Australien och USA och i de flesta länder i Sydeuropa. Jämfört med tidigare kommer bränderna allt oftare, de åstadkommer värre skador, de sträcker sig över större områden och de är mer frekventa under årstider som förr var befriade från stora bränder.
Klarar djuren att anpassa sig? Över 1 000 arter av däggdjur, fåglar, reptiler och groddjur bedöms som hotade på grund av de ökande bränderna.
Det avgörande är om de är genetiskt tillräckligt flexibla. De måste kunna utveckla nya beteenden och ibland även ha förmågan att förändras morfologiskt. Och det måste gå relativt snabbt.
Flexibla arter
Exemplen är många på djur som har lyckats med detta och sådana som är på gång att lyckas.
Kragagamen, en stor ödla från Australiens inre, har tillägnat sig förmågan att söka skydd från eld i trädhål eller i termitstackar. Vissa arter av ökenlöpare, marklevande fåglar i Afrikas torra områden, har utvecklat ägg som har ett perfekt kamouflage för att inte synas på bränd mark.
Rävekorren i södra USA förekommer i två färgvarianter, varav den ena är helt svart och helt klart anpassad för att smälta in i brandhärjade områden.
Vår egen kattuggla har i vissa områden i Europa en fjäderdräkt som tycks anpassad för milda vintrar utan snötäcke – vilket gör att arten kan förväntas anpassa sig snabbt till återkommande bränder i landskapet.
Från Afrika finns exempel på att schimpanser lärt sig att undvika eld genom att ta sig fram i sådana områden som redan eldhärjats. Samma förmåga tycks lejon ha. I USA har vitsvanshjortar lärt sig att ta hänsyn till vindriktningen när elden närmar sig.
Sårbara arter
Det finns självfallet också många exempel på arter som kommer att få mycket svårt att överleva under pyrocen.
Flera fåglar i Australien, exempelvis de små emusmygarna, verkar inte kunna anpassa sig till mycket frekventa bränder. Kanske även koalan är en art som inte är tillräckligt flexibel.
Forskarna bakom granskningen påpekar att många tror att bränder är ett fenomen som påverkade evolutionen för länge sedan. Men det händer just nu, framför våra ögon. De anser att det är hög tid att studera arter som kan misstänkas gå en mörk framtid till mötes i en brinnande värld. Om vi vet vilka dessa är kan vi kanske vidta åtgärder för att rädda dem i tid.