Svenskfödda personer med mammor från icke-västliga länder hade en lägre födelsevikt jämfört med dem vars mödrar föddes i Sverige. Det visar en ny stor studie av forskare från bland annat Stockholms universitet som publicerats i den vetenskapliga tidskriften BMJ Global Health.

– Det är inte oväntat, utan mer förbryllande i en svensk kontext där det finns tillgång till universell hälso- och sjukvård och utbildning. Vi har också kunnat justera för många av de faktorer som vi tror skiljer sig åt inom grupperna, men fortfarande observerar vi dessa enorma skillnader, säger Siddartha Aradhya, forskare vid Demografiska avdelningen på Stockholms universitet och studiens försteförfattare.

I studien har forskarna tittat på födelsevikten hos två generationer kvinnor födda i Sverige, som kopplades samman med sina antingen svenskfödda eller utlandsfödda mormödrar, och jämfört skillnaderna över tid.

Personerna delades också in i grupper utifrån födelseland. I gruppen icke-västliga länder ingick personer med ursprung i Chile, Turkiet, Libanon, Iran, Irak och Östafrika, övriga Afrika, Sydamerika och Asien.

147 gram mindre

Forskarna analyserade bland annat risken för en låg födelsevikt på under 2 500 gram, och fann att den var större för personer med rötter från icke-västliga länder, jämfört med personer med svensk bakgrund.

Skillnaderna ökade dessutom kraftigt för personernas barn. Den tredje generationen med rötter i icke-västliga länder vägde cirka 147 gram mindre vid födseln jämfört med dem med svensk bakgrund, enligt undersökningen. Som referens har måttlig rökning under graviditeten kopplats till en lägre födelsevikt på cirka 200 gram, enligt forskarna.

– Det är oroväckande att se de här ökande skillnaderna, för de antyder att en hälsoklyfta håller på att utvecklas mellan gruppen från icke-västliga länder och alla andra, säger Siddartha Aradhya.

De ojämlika förutsättningarna från födseln kan få långsiktiga konsekvenser, berättar han.

– Att födas med låg födelsevikt har kopplats till dålig hälsa i vuxen ålder, till hjärt-kärlsjukdomar till exempel. Det har också kopplats till inkomst och utbildning senare i livet och en mängd olika mått på välbefinnande.

"Upplever diskriminering"

Trots att resultaten kontrollerats mot andra faktorer som moderns BMI, födelsevikt, längd, vikt, ålder vid förlossningen, rökning under graviditeten, utbildning och inkomst, kvarstod skillnader på 80 gram mellan dem som hade svensk respektive icke-västlig bakgrund, som forskarna inte kan förklara.

Enligt Siddartha Aradhya är förklaringen sannolikt mångfacetterad, men skulle kunna kopplas till ojämlikheter i samhället.

– Det är väldigt svårt att säga, men jag tror att det är ganska talande att det ser ut så i den icke-västliga gruppen som vi vet är mer benägna att uppleva diskriminering på arbetsmarknaden och i samhället i stort. Om vi ​​tar hänsyn till annan forskning i Storbritannien och i USA, är hälsoeffekterna av diskriminering och fattigdom väldokumenterade.