Fler virus som hoppar från djur till människa. Träd som utsöndrar mer allergiframkallande ämnen. Fler mygg och ovälkomna möten med ormar vars bett kan göra oss sjuka.
Den nya studien som publiceras i tidskriften Nature Climate Change har kartlagt vilken påverkan den globala uppvärmningen har på sjukdomar orsakade av patogener, det vill säga olika sjukdomsframkallande organismer och ämnen.
Birgitta Evengård, senior professor i infektionssjukdomar vid Umeå universitet, forskar om klimatförändringarnas hälsoeffekter men har inte deltagit i den nya studien, som hon tycker är välgjord:
– Den ger oss en bredare förståelse för hur störningar i ekosystemen kan orsaka ohälsa.
Att stigande temperaturer påverkar hur infektionssjukdomar sprids är ett känt faktum. Nytt är, enligt Birgitta Evengård, att man nu kartlagt hur bland annat virus, bakterier och parasiter påverkas – och samtidigt tittat på hälsoeffekterna av hur exempelvis insekter och allergiframkallande ämnen påverkas av stigande halter av växthusgaser.
Allergierna ökar
Forskarna, verksamma bland annat vid universitetet på Hawaii, har dammsugit den vetenskapliga litteraturen för att se hur denna typ av sjukdomar påverkats av tio olika ”klimatrisker” såsom till exempel varmare temperaturer, torka, översvämningar och stormar.
Totalt 277 sjukdomar hade vid något tillfälle förvärrats till följd av någon klimatrisk. Och av alla kända infektionssjukdomar hade 58 procent – 218 av 375 – förvärrats.
– Studien visar tydligt: Utan friska ekosystem har vi ingen mänsklig hälsa, säger Birgitta Evengård.
Vid sidan av infektionssjukdomar identifierade forskarna 40 andra typer av sjukdomar som blivit värre till följd av klimatförändringar. Växter som utsöndrar mer allergiframkallande ämnen när klimatet blir varmare är ett exempel.
– Vi vet att allergierna ökar och de kommer att öka än mer till följd av klimatförändringarna, säger Birgitta Evengård.
"Pandoras ask"
Så hur kan kan en varmare värld förvärra så många sjukdomar?
Bland annat genom att sjukdomsframkallade ämnen förs närmare oss människor när arters geografiska utbredning ändras. Stigande temperaturer och ökad nederbörd har till exempel bidragit till fler myggor, fästingar och däggdjur som kan föra smitta vidare till människor och forskarna nämner utbrott av borrelia, malaria och zika-viruset som exempel.
Översvämningar och stormar har fört med sig förorenat vatten som spridit virus och parasiter. Smältande isar och permafrost kan frigöra nedfrusna smittämnen, och forskarna liknar det vid en ”Pandoras ask” med tanke på den potentiella reservoar av sjukdomsframkallande ämnen som kan dölja sig i permafrosten.
– När den tinar vet vi inte vad det kan föra med sig i form av mikroorganismer som poppar upp och är helt nya för oss människor. Det här är något jag tror vi kommer att se rubriker om fem–tio år när vi troligen börjar se effekterna, säger Birgitta Evengård.
Torka och andra effekter av ett ändrat klimat kan också göra oss sämre rustade att stå emot sjukdom, påpekar forskarna.
Och så till ormarna: förgiftningar efter bett från både ormar och insekter har ökat efter exempelvis värmeböljor och översvämningar som påverkat arternas naturliga livsmiljöer och fört dem närmare människor, enligt studien.
Nya virus från djurriket
Covid-19-pandemin är ett färskt exempel på hur en ny smitta, av allt att döma, uppstått när ett virus hoppat från en art till en annan. Och nyligen kom rapporter från Kina om en ny variant av henipavirus som tros ha spridits från djur till människa. Och sådana händelser blir sannolikt allt vanligare i en varmare värld.
Mängden sjukdomar och sätten de förvärras av klimatförändringarna är alltför omfattande för att hanteras genom anpassningar av samhället, skriver forskarna – och pekar på det akuta behovet av att minska utsläppen av växthusgaser.