Nobelpris för covidvaccin – har räddat miljoner

Deras forskning har räddat miljontals liv och kom att spela en avgörande roll under pandemin. Förhandstippade duon Katalin Karikó och Drew Weissman får årets Nobelpris i medicin för sina bidrag kring utvecklingen av vaccin mot covid-19.

Katalin Karikó och Drew Weissman tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Katalin Karikó och Drew Weissman tilldelas årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.

Foto: Jessica Gow/TT

Vetenskap2023-10-02 11:47

Det spekulerades redan förra året om Nobelpriset skulle gå till forskare som utvecklat mRNA-tekniken, som ligger till grund för vaccin mot covid-19.

2023 var det dags.

"Upptäckten från de två nobelpristagarna var avgörande för att utveckla effektiva mRNA-vacciner mot covid-19 under pandemin som startade i början av 2020", skriver Nobelstiftelsen.

Utan de båda pristagarnas forskning hade det inte varit möjligt att ta fram vaccin så snabbt. Pandemin gav också mRNA-forskningen en rejäl skjuts framåt och gjorde den publik.

"Räddat miljontals liv"

De båda pristagarna var överväldigade av beskedet, enligt Thomas Perlmann, som var den som stod för tillkännagivandet.

För Katalin Karikó, är Nobelpriset extra betydelsefullt enligt Thomas Perlmann, eftersom hon under många år inte fick något erkännande för sina insatser. Hon tvingades under en tid lämna sitt uppdrag vid University of Pennsylvania eftersom hon inte fick några forskaranslag.

Under pandemin fick upptäckterna visa vad de dög till. Enligt Nobelförsamlingen har vaccinen "bidragit till att miljontals människoliv kunnat räddas och att sjukdom förhindrats och lindrats".

Metoderna som de två forskarna utvecklat gör det möjligt att använda enskilda viruskomponenter i stället för hela virus för att producera proteinvaccin som i sin tur stimulerar bildandet av antikroppar som blockerar virusets livscykel.

– De framgångsrika mRNA-vaccinen mot covid-19 har haft stor inverkan på intresset för mRNA-baserad teknologi, säger Rickard Sandberg från Nobelförsamlingen i samband med tillkännagivandet.

– mRNA-teknik används nu för att ta fram vaccin mot andra infektioner, tillägger han.

"Inget svårt beslut"

Gunilla Karlsson Hedestam, professor vid KI och medlem i Nobelförsamlingen, säger till TT att det inte var ett svårt beslut att välja årets Nobelpristagare.

– Det är en så pass grundläggande upptäckt, som går att applicera på flera områden. 2005 när grundupptäckterna gjordes kunde man inte riktigt förstå hur de skulle kunna användas. Coronapandemin var helt avgörande till att vi nu har mRNA-vaccin, säger hon och lägger till:

– Flexibiliteten är en av de viktigaste sakerna, du kan testa olika vaccin och uppdatera dem. Du kan göra personliga läkemedel. För en viss tumör exempelvis. Vissa typer av cancer. Det är för tidigt att säga nu, men det finns lovande resultat.

Fakta: Kort om pristagarna

Katalin Karikó är född i Ungern 1955. Hon är verksam vid Szegeds universitet i Ungern samt University of Pennsylvania i USA.

Drew Weissman är född 1959 i USA. Även han är verksam University of Pennsylvania i USA

Motiveringen från Nobelförsamlingen lyder:

"För deras upptäckter rörande nukleosidbasmodifieringar som möjliggjorde utveckling av effektiva mRNA-vacciner mot covid-19."

Källa: Nobelstiftelsen


Fakta: mRNA-vaccin

I mRNA-vaccin använder man en molekyl som kallas mRNA, där m står för messenger, alltså budbärare. Det kallas därför också för budbärar-RNA.

I konventionella vaccin introduceras delar av viruset för kroppens immunförsvar, så att immunförsvaret lär sig att känna igen och bekämpa viruset om det skulle påträffa det igen.

Med mRNA-tekniken introduceras i stället molekylen mRNA, som innehåller instruktioner för hur kroppen kan producera de proteiner som man vill att immunförsvaret ska reagera på.

Källa: University of Cambridge, Karolinska institutet


Fakta: Ytterligare Nobelpris med vaccinkoppling

1901 gick Nobelpriset i fysiologi eller medicin till Emil von Behring. Han visade att antikroppar kunde överföras från en människa eller ett djur till andra människor som också blev immuna. Han lanserade bland annat ett serum från immuna hästar för att bota och förebygga difteri.

1951 fick Max Theiler priset för upptäckter kring viruset som orsakar gula febern. Detta gjorde att man senare kunde ta fram vaccin mot sjukdomen.

1954 tilldelades priset John Franklin Enders, Thomas Huckle Weller och Frederick Chapman Robbins för upptäckter som hade betydelse för senare utveckling av vaccin mot polio.

1976 gick priset till Baruch Blumberg för att han upptäckt att hepatit B-virus kunde orsaka kronisk hepatit. Upptäckten utgjorde förutsättningarna för att ett vaccin kunde utvecklas.

1987 fick Susumu Tonegawa priset för upptäckter kring B-cellers förmåga att producera antikroppar. Upptäckten har förbättrat möjligheten att använda vacciner.

2008 fick Harald zur Hausen priset för sin upptäckt att humant papillomvirus, hpv, är en nyckelorsak till livmoderhalscancer. Kunskapen har lett till utvecklingen av vacciner mot hpv.

Källa: nobelprizemuseum.se, nobelprize.org

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!