Skulle du helst vilja ha 100 kronor nu, eller 1 000 kronor om fem år? Svaret på den frågan kan spela större roll än du tror.
Frågan var en av många som 1966 ställdes till 13 000 ungdomar i åldrarna 12–13 år. I en unik undersökning har personerna sedan följts genom livet fram tills i dag. Svaret på frågan signalerar vilka tidspreferenser en person har, det vill säga hur man värderar nuet i förhållande till framtiden.
– Inom finans så har man sett väldigt tydligt att tidspreferenser är viktigt. Det är mer sannolikt att tålmodiga människor sparar till pensionen, till exempel. Och inom hälsa har man sett att otåliga personer är mer sannolika att röka eller vara överviktiga, säger Lisa Norrgren som står bakom avhandlingen som studien ingår i.
Större chans för längre liv
Däremot har man inte vetat om det fått några långsiktiga konsekvenser – förrän nu. Lisa Norrgrens resultat visar att de tålmodiga ungdomarna, de som valde 1 000 kronor om fem år, har mellan 17 och 21 procents större chans att överleva sin 65-årsdag än de mer otåliga.
– De är också mycket mindre sjuka. De har färre sjukdomsbesök, färre diagnoser generellt och färre diagnoser som är associerade med livsstil, till exempel hjärtinfarkt där man vet att risken ökar om man är överviktig och röker, säger hon.
När andra faktorer som skulle kunna förklara skillnaderna mellan grupperna – allt ifrån kön till föräldrarnas ålder och inkomst, barnens skolfrånvaro, utbildning, kommun och kognitiva förmåga – har undersökts, så har det inte gjort någon skillnad. Resultatet står sig.
Lisa Norrgren tror att förklaringen till resultatet handlar om att de otåliga personerna har ett större fokus på att ha det bra just nu – och har svårare att prioritera sin hälsa långsiktigt.
– De skulle vara mindre sannolika att göra jobbiga saker som att träna, äta kalorisnålt, sluta röka eller ta sina mediciner regelbundet för det är ju jättejobbigt. Medan den tålmodiga gruppen är mer sannolika att göra den här typen av investeringar i sin hälsa, säger hon.
Orsaker inte klarlagda
För att komma tillrätta med en del folkhälsoproblem skulle det kunna innebära att man behöver anpassa kommunikationen mer efter de otåliga eftersom det är den skörare gruppen, menar Lisa Norrgren. Hon lyfter sluta röka-kampanjer som ett exempel, där budskapet ofta handlar om att rökning är skadligt i det långa loppet.
– Det fungerar bra för den tålmodiga gruppen. Men för den otåliga gruppen kanske man ska fokusera mer på det som påverkar dem direkt, till exempel att rökning är väldigt dyrt och får dina kläder att lukta äckligt, säger hon.
Vad det är som avgör vem som är tålmodig och vem som är otålig, och om det är något man kan lära sig, är inte klarlagt enligt Lisa Norrgren. Hon poängterar också att det inte finns något rätt eller fel, och att det kan finnas andra fördelar med att vara otålig.
– Det som påverkar framtid och hälsa är de saker man gör själv. Så vet man med sig att man inte är så tålmodig får man helt enkelt bära med sig det och anstränga sig för att träna eller ta sina mediciner. Man väljer själv hur man vill leva sitt liv, säger hon.