Det framgår av en ny studie i den vetenskapliga tidskriften Current Biology. I studien, ledd av zoologen Emma Hughes vid University of Sheffield i England, har forskarna granskat olika egenskaper och karaktärsdrag hos 8 455 av världens cirka 11 000 fågelarter.
Bland de undersökta dragen återfinns sådant som näbbens storlek och form, ving- och benlängd, och kroppsstorleken – detaljerna som avgör fågelarternas ekologi och anpassningar.
Bisarra arter
Hughes och hennes kollegor fann att de mest bisarra och märkliga arterna också är de mest hotade. De är oftast klart överrepresenterade på den internationella rödlistan. Hit hör exempelvis den säregna träskonäbben i Centralafrika, jätteibisen i Sydostasien, gulögonpingvinen på Nya Zeeland, och merparten av gamarna i Asien och Afrika.
I klartext handlar det alltså om att en lång rad ekologiska och evolutionära strategier, som länge tjänat arterna väl, kan komma att försvinna. Fågelvärlden kommer att bli mindre diversifierad – tråkigare om man så vill.
– De mest unika anpassningarna, vad gäller morfologisk diversitet, riskerar att gå förlorade i en mycket högre takt än själva förlusten av arter, säger Emma Hughes.
Asien svårt utsatt
Hoten är olika för olika arter, men habitatförstöring – skogsskövling, uppodling – och direkt exploatering genom jakt och fångst är generellt de två viktigaste faktorerna. Införsel av invasiva arter är också ett stort hot mot många fåglar, medan klimatförändringar väntas spela en stor roll under de kommande decennierna.
De mest utsatta regionerna på jorden återfinns i Asien, främst i Himalaya och i Vietnam och Kambodja. Även många öar ligger farligt till, exempelvis Nya Zeeland, Hawaii, Franska Polynesien och Madagaskar.
