Hela 98 kommuner rapporterade noll nya fall av covid-19 under vecka 29, enligt den senaste sammanställningen från Folkhälsomyndigheten. Gemensamt för kommunerna är att de har en liten befolkning.
TT: Betyder det att de här kommunerna kan ses som smittfria?
– Det är de teoretiskt sett, men det spelar ingen större roll för vi rör oss så mycket mellan olika kommuner. Man kan inte tro att ett område är fritt från smitta när det är så litet som en kommun, säger statsepidemiologen.
Risken att smittspridningen ska öka är inte mindre i kommuner som har noll konstaterade fall än i andra. Det är inte sällan personer med lindriga symtom – fall som inte ens konstaterats – som sprider smittan, enligt Tegnell.
Ökar bland yngre
– Det behövs en beredskap och en uppmärksamhet överallt. Man ska inte dra några slutsatser av att man den här veckan inte hittat några som är sjuka i en kommun. Det kan leda till allvarliga konsekvenser om man släpper garden och kontrollen i ett område, säger Anders Tegnell.
– Snarare ger det en signal om att smittan är mer samlad i mindre utbrott och inte så allmän som den varit tidigare under året.
Sverige har fortsatt en allmän smittspridning, enligt statsepidemiologen. Och utvecklingen ser helt annorlunda ut på flera håll i landet, främst i storstäderna.
Totalt sett konstaterades 2 637 fall i förra veckan (vecka 29). Jämfört med veckan innan är det en ökning med 42 procent, enligt Folkhälsomyndigheten. Sjukdomen sprids som mest bland personer i åldrarna 15-20 år.
Tegnells uppmaning för att bryta utvecklingen känner de flesta igen: Avstånd till andra människor och att inte umgås nära inomhus under längre tid. Vaccination räcker inte för att hålla smittspridningen i schack. Men det är genom vaccineringen som vårdbehovet minimeras.
Flockimmunitet tveksamt
Senaste dagarna har matematikern Tom Brittons uträkningar av hur stor andel av befolkningen som behöver vaccineras för att flockimmunitet ska kunna uppnås vållat viss debatt. Hans slutsats är att det behövs en vaccintäckning på 90 procent av befolkningen för flockimmunitet, något Britton själv tror är svårt att uppnå, säger han till Dagens Nyheter.
Anders Tegnell menar att uträkning ger en förenklad bild.
– Risken att smitta andra är inte lika stor i alla åldersgrupper, utan minskar ju längre ned i åldrarna man kommer. I Toms modeller räknar han med att alla smittar lika mycket, men så fungerar den här sjukdom inte alls, säger han.
Vi kan inte räkna med att bli av med covid-19, varken på kort eller lång sikt, tror Tegnell.
– Sanningen är att ingen av oss har en aning om vilka nivåer vi måste nå för flockimmunitet. En total flockimmunitet så att smittan försvinner, är tveksamt om det går att uppnå med den här sjukdomen, säger han.
Skillnad mot 2020
Osäkerheten är fortsatt stor kring hur sjukdomen fungerar. Spridningen som konstateras nu följer inte mönstret från förra året. Då steg antalet smittade först senare under hösten.
TT: Känner du oro över utvecklingen?
– Oro är ett starkt ord. Det här visar det vi försöker säga hela tiden: vi kan inte släppa på vår beredskap. Vi kan inte släppa på att ha resurser på plats för att hantera fall och utbrott, säger statsepidemiologen.
Men med få fall finns nu resurser för att snabbt smittspåra och bryta smittokedjor.
– Ju lägre smittspridning vi har nu, desto lägre risk att vi får nya utbrott under hösten, säger han.