Martin Ståhlgren kom till Järnforsen i en väldigt ung ålder för omkring 47 år sedan. Uppväxten på den småländska landsbygden handlade sedan bland annat om att han gick i skolan i Järnforsen fram till och med sjätte klass.
– Sedan blev det högstadiet i Virserum och slutligen gymnasiet i Hultsfred, säger han apropå den barndom som, enligt honom själv, var en lugn och tämligen behaglig del av livet.
Martin Ståhlgrens personliga barndomsminnen handlar bland annat om att det fanns såväl en lokal mataffär, kiosk samt skola, postkontor och bank i Järnforsen.
– Min mormor var postchef och morfar var stins när jag var liten, fortsätter han när vi träffas hemma i föräldrahemmet på Idrottsgatan i Järnforsen en sommarmorgon.
Samtalet går vidare och Martin Ståhlgren berättar att han var ungefär 20 år när han så småningom valde att flytta från lugnet och tryggheten i Järnforsen,
– Jag började studera i Stockholm och hamnade därför i Västerhaninge. Det var en väldigt stor skillnad att komma ifrån lilla Järnforsen och upp till storstaden, säger Martin och nämner de enorma skillnaderna när det gäller de allmänna kommunikationerna på de båda orterna.
– I Västerhaninge gick det ju ett pendeltåg in till stan var femtonde minut. i Järnforsen fick man vara glad om det gick typ två bussar om dagen in till Hultsfred.
Även om Martin inte längre är bosatt i Järnforsen så besöker han ändå föräldrahemmet med jämna mellanrum. Förutom sommarbesöken brukar det även bli besök vid årets största högtider.
Hur är det att komma tillbaka till ett Järnforsen där mycket har hänt sedan du bodde där som barn?
– Det är klart att det är skillnad jämfört med hur det var förr. Nu har ju skolan också försvunnit men samtidigt tror jag att den nya, obemannade livsmedelsbutiken kommer att betyda väldigt mycket.
När Järnforsens framtid kommer på tal tror och hoppas Martin att Järnforsen ska kunna dra nytta av den moderna IT-tekniken som bland annat gör det möjligt att arbeta hemifrån i betydligt större grad än tidigare.
– Om man har ett jobb där den möjligheten finns är det ju billigare att köpa ett hus i exempelvis Järnforsen än någonstans där det är mycket dyrare. Detta skulle kunna vara ett sätt för Järnforsen att locka nya invånare.
Vad skulle man mer kunna göra?
– Det är också viktigt att man fokuserar på vad som finns här och tar vara på det. Lugnet och den fina naturen, till exempel.
Martin Ståhlgren vill inte heller utesluta att han själv kommer att flytta tillbaka till det lugna samhälle som han växte upp i.
– Man ska aldrig säga aldrig när det gäller den saken. Vem vet hur det blir när man blir äldre. Då blir det kanske att man flyttar hit igen, det är inte omöjligt.
I övrigt kan nämnas att Martin Ståhlgren är en stor cykelfantast som tycker om att ge sig ut på cykeläventyr när tillfälle ges.
– Jag cyklade till exempel från Stockholm och ner hit i samband med det här besöket. När jag ska hem igen blir det dock tåget.
Den omkring 40 mil långa cykelturen gav också Martin en rad tydliga intryck där han kunde relatera till Järnforsens situation idag, det vill säga en ort på landsbygden som brottas med diverse problem.
– Jag kom förbi flera mindre orter längs med vägen där det såg ungefär likadant ut som här i Järnforsen. Det är nog många som har det tufft numera.