Men exakt hur gammal Fröreda Storagård är det ingen som vet. Förra årets stora undersökning gav inget entydigt resultat.

– Det finns en del oklarheter i svaren på den dendrokronologiska provtagningen, säger Magdalena Jonsson, och för att klara ut dem, har vi fått tillstånd att göra en kompletterande provtagning.

De får nu ta ut ytterligare sex borrkärnor på olika håll i gårdens byggnader. Målet är att komma lite närmare gårdens ålder.

Resultatet från förra årets stora undersökning, då man borrade 56 provhål pekar överlag mot den senare delen. Men man har också fått både nyare och äldre resultat. Att det blir nyare kan ju bero på att man lagat här och var genom åren, med nyare virke. Och de äldre dateringarna skvallrar om att de redan på den här tiden var duktiga på återvinning.

Någon gång under våren kommer Magdalena Jonsson tillsammans med kollegan Jan Westergren att göra ett återbesök för att ta ut de här nya borrkärnorna.

Samtidigt kommer Länsmuseet att göra en grundlig genomgång av gården, titta på material, på byggtekniker och annat som kan ge ledtrådar.

Det kommer också att bli en del klassisk "pappersforskning".

– Vi kommer att gå igenom gårdens ägarlängder, säger Magdalena, precis som nu var det vanligt med större renoveringar när nya ägare tog över. Det kan ge oss nya ledtrådar.

Så genom att pussla samman alla de här bitarna, är förhoppningen att kunna göra en fördjupad studie av gården och dess historia.