Vid avverkning måste flera högstubbar lämnas kvar. Högstubbar är träd som kapats på 3–4 meters höjd. De blir hem och matplats för insekter, svampar och fåglar.
Efter den senaste tidens skogsdebatt, där skogsbruk ställts mot naturhänsyn, vill Magnus Gunnarsson nyansera bilden av skogsägarna.
– I den här debatten talar de om vilka drumlar vi är i skogen, vilka miljöbovar vi är. Men det stämmer inte.
Han äger närmare 400 hektar skog och är certifierad, vilket innebär att han åtagit sig att anpassa skogsbruket efter särskilda regler. Det handlar bland annat om hur skogsbruket bedrivs, vilken hänsyn som tas till miljön och villkoren för de som arbetar inom skogsbruket.
– Jag har avsatt nästan 40 hektar på grund av att jag är certifierad. I Kalmar län säger man att vi har väldigt få biotopskydd, men vi har väldigt mycket som inte räknas in.
Skogsstyrelsen beskriver skogscertifiering som ett frivilligt åtagande som skogsägare kan ta för ett ansvarsfullt och uthålligt skogsbruk.
– Tio procent av min skogsareal ska man hålla undan och där ska det inte vara produktion till 100 procent, utan det ska vara andra värden.
Magnus Gunnarsson visar upp ett område på sin mark där det bland annat finns gamla ekar, aspar, hasselbuskar och ett naturligt alkärr.
– Det här är min stolthet, säger han och kliver fram till en gammal oxel.
– Jag kan tänka mig att den är 150 år. Jag skulle gråta om den blåste ner. De där ekarna är 150–200 år, kan jag tänka mig.
Enligt Magnus Gunnarsson syns inte sådana områden i statistiken.
– Det här är en frivillig avsättning, det är inte något naturreservat eller något biotopsskydd.
Äganderätten är en het potatis i skogsdebatten. Magnus Gunnarsson är kritisk till de nuvarande reglerna kring biotopskydd.
– Som det är i dag kan länsstyrelsen komma och konfiskera min mark. Vem har rätt att komma in och ta min mark? Jag tycker att det här ska ligga på en frivillig basis.
Han drar sig inte för att jämföra situationen med Rysslands invasion av Ukraina.
– Att någon kommer in och säger: Här får du inte göra någonting, det bestämmer jag, det är som Putin gör i Ukraina. Det är liknande fasoner. Någon utifrån kommer in och bestämmer över min mark.
"Det här är en frivillig avsättning", säger Magnus Gunnarsson och visar upp ett område med flera gamla träd som fått stå kvar.
Nyligen meddelade Skogsstyrelsen att skogsägare kommer att behöva ta betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder.
"Till exempel behöver hänsyn tas till samtliga fågelarter. Det är några följder av vägledande domar både nationellt och i EU", skriver Skogsstyrelsen.
Hur mycket påverkas du som skogsägare av det?
– Jag vet inte vad skillnaden blir, men det blir inte lättare, säger Magnus Gunnarsson.
Av 245 fågelarter i Sverige har en tredjedel minskat så kraftigt att de klassas som hotade, enligt rödlistan över hotade arter som ges ut av artdatabanken på Sveriges lantbruksuniversitet. Antalet hotade fågelarter ökade med drygt 20 procent mellan 2015 och 2020.
Kan du ha förståelse för att det finns behov av att skydda många arter som är hotade?
– Det är självklart, men jag tycker att det har blivit på en nivå som är absurd. Vi kan inte skydda all skog.
Tjust fågelklubb skriver i en debattartikel att dagens skogsbruk "kliver över fågellik för ekonomisk vinning". Vad tänker du om det?
– Vem äger marken? Vem ska betala för det? Det är jättebra om de samlar in pengar och köper mark och bildar en biotop. Jag har inte råd till det.
