En rad myndigheter samarbetar i frågan. I fjol sattes 150 varningsskyltar upp, och i år 175, i delar av landet där det finns vildsvin. Skyltarna är på sex olika språk.

Som privatperson kan man hjälpa till och förhindra smittspridningen genom att aldrig kasta köttrester i naturen. Finns det smitta i dem, kan ett vildsvin äta upp dem och sprida viruset vidare.

Den som hittar ett dött vildsvin ska rapportera det till Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Har man varit ute i naturen i länder där smitta finns, ska man vara noga med att tvätta skor och kläder efteråt. Viruset, som inte smittar människor, kan spridas via urin från sjuka vildsvin.

Aktuellt smittläge i Europa finns på Jordbruksverkets hemsida. Det senaste landet som har fått smitta är Tyskland. Drabbade sedan tidigare är bland andra Polen och Baltikum.

Maria Cedersmyg är smittskyddshandläggare på Jordbruksverket. Hon säger att det är svårare att hantera ett sjukdomsutbrott bland vildsvin än bland tamsvin, men det går. Det aktuella området måste hägnas in, döda vildsvin letas upp och levande skjutas.

Om det kommer in smitta i en besättning med tamgrisar, måste alla grisar avlivas. Köttet kan inte användas. Sedan måste gården städas fri från virus.

Övriga grisproducenter berörs stegvis i en radie på tre respektive tio kilometer från den smittade gården.

– Det här är en sådan sjukdom som vi har stränga regler runt, eftersom den är svår att bemästra, säger Maria Cedersmyg.