Därför kuggar allt fler uppkörningen

Bara cirka 44 procent av de som kör upp i Kalmar län klarar uppkörningen på första försöket. För bara några år sedan klarade sig nära 60 procent. Det kan har flera anledningar menar Trafikverket.

Att mängdträna hemma och ta hjälp av utbildare menar Trafikverket är det bästa sättet att lyckas med sin uppkörning på.

Att mängdträna hemma och ta hjälp av utbildare menar Trafikverket är det bästa sättet att lyckas med sin uppkörning på.

Foto: TT bild

Kalmar län2018-10-20 07:00

Det är P4 radio Kalmar som först skrev om statistiken. Enligt den finns det en klar tendens: allt fler kuggar på sin första uppkörning.

2013 genomförde 4 815 personer körprov för b-körkort vid Trafikverket i Kalmar, till vilket Västervik, Oskarshamn, Nybro och Kalmar hör. 2 735 personer klarade sig på första försöket, medan 2 080 inte klarade sig. Nära 57 procent blev alltså godkända direkt.

2014 klarade sig 55,2 procent första gången, 2015 var samma siffra 49,8 procent och 2016 klarade sig bara 44,6 procent. Förra året, 2017 var man nere på 43,88 procent.

Frågan är varför det verkar gå sämre?

Enligt en studie som Trafikverket beställde av Statens väg- och transportforskningsinstitut är en del av förklaringen att många överskattar sin egen förmåga och sedan märker att provet är svårare än man trott. Men det är bara en del av förklaringen, säger Inga-Lill Bogefors som är chef för förarprov i Kalmar.

– Det finns flera delar i det här, konstaterar hon.

Hon säger att en anledning också är att fler nyanlända försöker ta svenskt körkort, men att det fattas utbildningsmaterial på deras hemspråk.

Ett år efter att man blivit folkbokförd i Sverige måste man skaffa svenska körkort för att få fortsätta köra bil. Att då fattas utbildningsmaterial på hemspråket blir ett problem.

– Då blir det väldigt svårt att ta till sig allt nytt och man klarar inte uppkörningen. Vi måste samarbeta på flera nivåer. Utbildningsmaterial måste finnas på fler språk, och det är utbildningsbranschens sak att ta fram detta, säger Inga-Lill Bogefors.

Trafikverket har däremot prov på flera språk.

– Våra prov finns översatta till 14 språk i dagsläget, säger Inga-Lill Bogefors.

En annan grupp är de som helt enkelt chansar på att klara provet, innan de är redo.

– Man vill testa för man tror att man redan kan allt man behöver. På så sätt slipper man göra alla steg i utbildningen.

– Det finns ungdomar som vill att det ska gå snabbt, men också de som tar hjälp av en professionell utbildare och mängdtränar hemma. De klarar sig oftare på första försöket, det kan vi se, säger hon.

Hon tror att det går att vända trenden.

– Det är klart att det går men då är det just samarbete som måste till. Man måste vara ute tidigt och förstå vad som krävs för att klara provet. När man kommer till oss utan de rätta kunskaperna är det för sent.

Carl-Johan Monell är delägare på Västerviks trafikskola. Han instämmer i Trafikverkets bild.

– Det är ungefär en procent färre per år som klarar sig, det ser vi.

– Alla måste bli tydligare med vad som verkligen krävs. Visst är en del nyanlända som inte förstår hur noga man är i Sverige men vi ser att fler unga chansar.

– Man har kört privat och tar en eller två lektioner hos oss. Många är duktiga men många har inte det som krävs för att klara sig. Man får höra "jag chansar, det kan gå".

Han tror att trenden genomsyrar hela samhället.

– Det är allt fler som tror att de kan klara sig själv, fusket ökar på högskoleprovet, till exempel. Man tror att det går att komma undan med några kurser på internet.

Han berättar att det i snitt kostar cirka 15 000 kronor att ta ett b-körkort i dag.

Är det för dyrt, är det därför man försöker göra det själv?

– En ny mobiltelefon är jättedyr. Den har många unga i ett eller två år innan det är dags att byta. Någon hoppar på en kurs på universitetet som inte leder någonstans och drar på sig studielån för den. Ett körkort har du hela livet.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!