När kroppen krånglar och orken sviker är det inte givet att livet bjuder så många upptåg längre. På många särskilda boenden är det klent med utflykter.
Men i Västerviks kommun finns en lång tradition att anordna aktiviteter på äldreboendena. Det ordnas resor till Gotland, Öland, Helsingfors, S:t Annas skärgård... Det är dagsutflykter, musikunderhållning, midsommarfiranden och semmelfester.
– Livet ska levas livet ut. Ibland behövs det inte mer än en gårdsfest eller en kaffekorg i gröngräset, säger Dimitros Sapekhedis, som i stort sett aldrig kallas annat än Tackis.
Han samordnar utflykter och aktiviteter för Västerviks äldreboenden och med sin förmåga att se bortom de hinder rullstolar, rullatorer och krämpor kan utgöra har han blivit något av en äldreomsorgens kändis. Utmärkelser som ”Årets Vårdhjälte” och tv-filmen om den första ”Greklandsresan”, där han tillsammans med annan personal tog med sig 18 pensionärer till sitt gamla hemland, har förstås också gjort sitt till.
Själv är han mån om att poängtera att det handlar om ett lagarbete.
– Det finns mycket personal som aldrig syns utåt, som gör ett fantastiskt arbete året runt, alla dagar, på våra äldreboenden i Västerviks kommun.
Kommunen förfogar idag över fyra handikappanpassade bussar som kan användas för utflykter och aktiviteter för de äldre, men också personer som omfattas av LSS.
Lyhördhet för de gamlas egna önskemål går som röd tråd i verksamheten.
– Vi frågar vad de vill göra, och när Gun säger att hon vill åka till Grekland så ordnade vi en ny resa. Den 22 augusti åker vi igen. Tyvärr kan vi ju inte ta med alla som är intresserade, vi har bara 18 platser och vi blir 35 med personal, säger Tackis.
Pensionärerna betalar resan själva, men kommunen bidrar med personal.
Nu har de tagit en av bussarna till älgparken i Virum, och det är minst sagt ett populärt utflyktsmål. Tackis är här för femtionde gången!
– Vi får ett så fint bemötande här och känner oss verkligen välkomna, trots våra svårigheter. Och mötet med älgarna ger mycket. Man ser skillnaden i ansiktena.
Kjell och Helen Svensson i Virum gillar den här kategorin besökare.
– Det är helt fantastiskt och otroligt roligt. Den äldsta Tackis haft med sig var 102 år och kommentaren efteråt var ”det här var det roligaste jag gjort i hela mitt liv!”, säger Kjell.
Västerviks kommun är ett föredömligt undantag.
– Det är stor skillnad mot vår egen hemkommun, det är säkert tre år sedan någon grupp med äldre från Vimmerby var ute hos oss. Jag tycker sättet man arbetar på i Västerviks kommun är inspirerande. Även de som är i sämst skick har det riktigt roligt och bara det att klara att ta sig upp i vagnen, även om man inte trodde att det skulle gå, stärker självförtroendet. Och så har man ju något att prata om när man kommer hem, säger Helen.
Numera är det många andra kommuner som visar stort intresse för Västerviks sätt att arbeta.
– De kan säga ”om ni kan ta med de gamla till Grekland, måste ju vi klara av att ta ut dem till parken”, säger Tackis.
Men hur får man det att fungera, då?
– Planering. Planering är a och o. Och så måste det fungera uppifrån och ner, som en kedja. Det kan finnas eldsjälar som vill göra saker, men har man inte de som bestämmer med sig fungerar det inte.
Senare i juni fyller Tackis 65 år.
Han har inte bestämt sig för om han ska gå i pension, eller fortsätta arbeta något år.
– Jag väntar med det beslutet till vi varit i Grekland.