"Det är så mycket. Jag bara önskar att hela världen kunde få se min mejlbox. Jag får 50-60 mejl om dagen från oroliga föräldrar som har hittat konstiga chattar eller annat. Telefonen bara ringer och ringer", berättra Sara Nilsson.
Dumpen har sedan starten 2021 väckt starka åsikter. Tillsammans åker Sara Nilsson och Patrik Sjöberg runt om i Sverige och konfronterar personer som tror att de har stämt träff med ett barn. Istället möts de av en kamera. Konfrontationen läggs sedan ut på sajten där vem som helst kan klicka sig in.
– I augusti 2021 gjorde vi första konfrontationen och publicerade. Nu är vi nästan uppe i 300. Det känns tillfredsställande när det leder någonstans. Det handlar inte om det straffrättsliga utan om utveckling för den konfronterade mannens del. Att en negativ spiral får ett slut. Det här är ett beteende som eskalerar hela tiden och blir värre och värre, säger Sara Nilsson.
Konfrontationerna menar hon bara är toppen på isberget. Att långt ifrån alla hamnar där.
– Det är bara 10-20 procent som publiceras. När det finns fysiska brottsoffer som vi vet om då går vi direkt via polisen istället för då är det ingen nytta med hemsida. Men när vi misstänker att det finns fysiska brottsoffer, men inte vet till 100 procent, eller vet inte namnet på dem, då publicerar vi så att de kan höra av sig till oss.
Enligt Sara Nilsson har det hittills blivit omkring 10-15 konfrontationer i länet, inklusive kommunerna i norra delen. Fler kommer det bli.
– Ja, vi kommer absolut tillbaka. Vi håller sakta men säkert på att beta av. Området har ett förhållandevis högt antal förövare. Inte minst kan man göra den bedömningen på antalet övergreppsutsatta, vi har kontakt med många i länet.
"Alla varningsklockor borde ringa i samhället när en stor del av barnen är utsatta. Det här är ett ämne som måste ventileras. Föräldrar känner sig maktlösa, polisen är överhopade med arbetet och det finns inte en lagstiftning som räcker till", säger Sara Nilsson.
Det brusar i bakgrunden under samtalet. Sara berättar att de är på väg från Örnsköldsvik till Umeå. Båda har under uppväxten själva blivit utsatta. Att veta vad det innebär menar Sara är anledningen till att de fortsätter kämpa.
– Vi vet att de här som vi träffar inte bara har kontakt med våra konton. Utan de har kontakt med riktiga barn. När man vet om vad övergrepp i barndomen skapar så känns det viktigt. Det kan se ut som att vi skrattar åt de vi konfronterar. Så är det inte. Utan man skrattar av lättnad att det tog slut igen. För vi vet att de blir begränsade i alla fall under en period av det här. De blir lite vingklippta och inte lika aktiva i sökandet.
"Jag blir alltid nervös när vi reagerar på tips och jag har kontakt med den som varit utsatt för personen. Det är en speciell känsla och lite otäckt", berättar Sara Nilsson.
Sajten har väckt stor kontrovers. En del anser att sajten räddar barn, andra att människor hängs ut utan att det tas ansvar kring vad som sedan händer med dem och hur anhöriga påverkas.
– Vi brukar försöka hålla kontakt med männen precis efter konfrontationen då risken för självmord är som högst och de mår jättedåligt. Det är så viktigt att de får rätt hjälp. Att man inte bara låter dem sjunka till botten utan förmår dem att söka vård. Det som räddar barn är att de förstår att det här är ett beteende som inte fungerar längre, att det är stopp.
"Folk tror att det är konspirationsteorier vi håller på med. Det är just därför som vi inte blurrar och visar allt från loggar till videos. Vi vill visa att det är sant", säger Sara Nilsson.
Hur tänker ni på ansvar när ni namnger personer?
– Vårt ansvar är att skydda barn. Tidningar som har betydligt större läsekrets än vi drar sig inte för att namnpublicera. Det finns massor av människor som beter sig förjävligt och inte är dömda för brott men som namnges av olika anledningar.
Hur tänker ni kring att anhöriga påverkas?
– De påverkas såklart. Vi har mycket samtal och pratar med dem. Men det finns ingen anhörig som mår bättre av att leva i ovetskap. Din pappa raggar barn. Jag hade velat veta det.
Men anhöriga vill kanske inte att alla runtomkring ska veta?
– Då måste vi göra en avvägning. Det är inte så att männen har kontakt med ett eller två barn. Utan ofta är det många. Så då måste man väga in barnens rätt till upprättelse. "Han där är min förövare, jag är inte ensam i det här, nu vågar jag anmäla". Eller om föräldrar kontaktar oss och skriver till exempel: "Det här kontot har varit i kontakt med mitt barn. Personen har skickat snoppbilder men jag vet inte vem det är". Då ger vi personuppgifter så att polisanmälan kan kompletteras och kanske kan leda till en fällande dom. Vår prioritet är alltid barnen.
2009 infördes en lag som gör det förbjudet att ta kontakt med ett barn under 15 år i sexuellt syfte. För den som döms är straffet böter eller fängelse i max två år. Men enligt Sara Nilsson är lagen inte tillräcklig.
– Vi kommer fortsätta tills dess att Sverige har fått en lagstiftning som fungerar. Jag skulle önska att förberedelser till kontakt med barn i sexuellt syfte skulle kriminaliseras, på så sätt skulle man kunna lagföra männen redan innan de når fram till barnen.