Det var en ovanlig syn som mötte deltagarna vid regionens presskonferens. Sida vid sida stod regionens alla sju partier, från Sverigedemokraterna till Vänsterpartiet, och pläderade för ett och samma förslag: Att regionen ska medfinansiera en upprustning av Tjust- och Stångådalsbanan med 500 miljoner kronor. Förutsättningen är att staten står för återstoden av paketet 1,5 miljarder.
Det är just det sista som är haken. Kalmar län har förespråkat satsningar på de två banorna i många år nu. Hittills utan framgång.
Nu är man mer optimistisk. Kalmar län marknadsför järnvägspaketet som en effektiv åtgärd när man ska få hjulen i rullning igen efter coronakrisen.
– Vårt förslag ger mycket pang för pengarna, sade moderaternas Malin Sjölander, och jämförde med ett annat järnvägsprojekt: En ny järnvägsstation i Borås, förberedd för höghastighetståg. Där talar man om 18 miljarder.
Angelica Katsanidou kallade paketet för en småländsk, smart och småsnål lösning. Småsnålheten beror i att man prutat en del på ambitionerna. Längre tillbaka har kommunpolitiker i Västervik hoppats på restider på under timmen till Linköping. Nu blir det en och en halv timme.
Regionpolitikerna motiverar sitt val med att man lagt ett förslag som man tror ska vara lättare för andra parter att svälja. Förhoppningen är att staten ska vara beredd att skjuta till mer pengar som en del av en ekonomisk återstart efter coronakrisen. Där trycker regionpolitikerna på att Kalmar län av tradition drabbats hårdare i lågkonjunktur än andra delar av landet. Enligt en konsultrapport skulle en järnvägssatsning i en förlängning kunna ge länet 400 nya jobb.
Ett annat argument som man använder är att järnvägsprojekt normalt kräver lång framförhållning. Region Kalmar län är beredd att med kort varsel stänga av järnvägstrafiken och ersätta med buss, om man får klartecken till en satsning.
– Jag törs påstå att vi är ett av de projekt som kan komma igång snabbast i Sverige, sade Angelica Katsanidou.
Regionen skjuter till 500 miljoner kronor, men egentligen är järnvägarna helt och hållet ett statligt ansvar. Känns det rätt?
– Principiellt "nej", men vi måste förhålla oss till den utveckling som råder där regioner och kommuner gått in med medfinansiering i infrastrukturprojekt, säger Christer Jonsson (C).