Krav:s ekoranking för jordbruksmark, som omfattar både åkermark och betesbark, visar att Kalmar Län hamnar på plats 19 av 21 under 2019. Enligt statistik från Jordbruksverket är endast tio procent av den totala andelen åker- och betesmark brukad med ekologiska produktionsmetoder. Detta kan jämföras mot det svenskliga genomsnittet på 19 procent. 

I slutet av maj offentliggjorde EU-kommissionen en ny strategi där ett av målen är att minst 25 procent av jordbruksarealen ska vara ekologisk 2030. Sveriges har högre ambitioner än så. Vårt mål är att andelen ska vara 30 procent år 2030. 

I ett pressmeddelande säger Anita Falkenek, vd på hållbarhetsmärkningen Krav, att Kalmar län har en bra bit kvar till det svenska målet. Hon menar också att en ökad ekologisk odling i Kalmar län är viktig både för att minska klimatpåverkan och för att öka den biologiska mångfalden.

Anledningen till att Kalmar Län hamnar långt ner i Krav:s ekoranking är att vi har ett skickligt konventionellt lantbruk med stora producenter i vårt län. Det menar Håkan Lundgren, ordförande vid regionstyrelsen i LRF Sydost.

– Vi har många stora producenter i Kalmar län. Det gör det svårt att ställa om till ekologisk lantbruk eftersom det går åt nästan den dubbla arealen.

Han är däremot av åsikten att om konsumenterna verkligen vill ha mer ekologisk mat så är det viktigt att det behovet tillgodoses. 

Lundgren framhåller samtidigt att Kalmar läns mer konventionella lantbruk inte behöver vara miljömässigt sämre. Och om detta tvistar di lärde. Tidsskriften Forskning och framsteg skriver i en artikel från 2014 att det är en finkänslig balansgång att odla och bruka jorden på ett miljövänligt sätt. Det handlar om att använda jorden så effektivt som möjligt samtidigt som man vill använda så lite effektivitetshöjande kemikalier som möjligt. 

Det finns både för- och nackdelar med båda varianterna av jordbruk. Erik Steen Jensen, professor vid Sveriges Lantbruksuniversitet, tycker att det är tämligen destruktivt och framförallt gammalmodigt att jämföra det ekologiska och konventionella jordbruket mot varandra. Det gäller att konstatera att båda produktionssystemen existerar och istället fokusera på att arbeta med hållbar utveckling av båda systemen.