På en ekologisk och Krav-godkänd gård ställs höga krav på god djuromsorg samt att gården ska ha en liten klimatpåverkan och en ökad biologisk mångfald. Dessa faktorer skiljer sig ofta åt mellan länen och i år låg Kalmar län långt ner på listan. 

– Att man hamnar långt ner på listan kan ha med en rad olika aspekter att göra. Det kan bero på enkla faktorer så som landskapet och väder men också regionala insatser som att föreningar är aktiva i frågan eller att de enskilda kommunerna är det. Något som gör bönderna nyfikna och motiverade till att ställa om, säger Anita Falkenek, VD på Krav. 

Anita Falkenek kan inte hitta några särskilda skäl till varför just Kalmar län hamnade långt ner på listan, hon menar snarare att länet har god potential till att klättra högre upp. 

– En viktig faktor är konsumenterna. Ju mer Krav-märkt konsumenterna köper, desto mer lönsamt blir det för bönderna. Här handlar det om att kommunerna måste köpa in mycket ekologiskt, alltså mer närproducerat, vilket i sin tur gynnar bönderna, säger hon.

Anita Falkerberg menar att konsumtionen av Krav-märka produkter minskat under en period men att den nu börjat ändra riktning. Samtidigt kan hon se ett mönster hos de bönder som i nuläget anpassat sig till en Krav-märkt produktion.

– I genomsnitt är det fler unga bönder som satsar på Krav, men det är också vanligare i de fall där bönderna är en kvinna och en man. Storleken på gården har i de flesta fall ingen betydelse, säger hon.