Den så kallade Landsbygdssatsningen tillkom eftersom regeringen, eller i alla fall delar av regeringen, insåg att en väl stor summa pengar hamnade på infrastruktursatsningar i storstäderna, eller i bästa fall korridorerna däremellan.

Positiva tecken

Visst, det talades om större pengar från början, och allt kom inte landsbygden till godo, men nu har ytterligare 160 miljoner beviljats till olika landsbygdsprojekt. Och av de 160 miljoner kronorna går 44 miljoner kronor till Region Syd - varav 31,5 miljoner kronor satsas på olika åtgärder i och omkring Stångådalsbanan.

-Det är ju ändå ett positivt tecken som vi måste glädjas åt, säger riksdagsman Anders Åkesson (C) i en kommentar till vår tidning. Det är inga jättegrejer precis, men i alla fall ett bevis för att det finns en vilja att leva upp till sina åtaganden.

Lina Andersdotter på Regionförbundet i Kalmar förklarar att Trafikverket ibland får till del extrasatsningar som kan betecknas som "landsbygdspengar".

-Ja, det trillar in några miljoner ibland, men de hanteras av Trafikverket direkt, säger hon. Men jag gläds över att kollektivtrafiken och särskilt Stångådalsbanan denna gång verkar ha fått en ganska stor del av de här pengarna.

-Det stämmer, bekräftar Lennart Ivarsson på Trafikverket i Kalmar. Det är faktiskt så att hela 20 procent av den totala landsbygdsbotten nu går till Stångådalsbanan, inom ramen för landsbygdssatsningen.

Sju insatser

Trafikverket har ställt samman en rad kriterier som har fungerat som grund när pengarna, totalt 31,5 miljoner kronor fördelats ut över järnvägsbanans längd. Det handlar om åtgärder för att kunna höja hastigheten på tågen, för att koppla ihop säkerhet järnväg kontra vägtrafik, och slutligen för att höja komforten och på så sätt kunna öka resandaströmmen.

-Vi ska väl säga att de flesta av de här sju åtgärderna som nu beslutats hamnar på den södra delen av Stångådalsbanan, från Hultsfred i norr och ner till Kalmar. Men du ska vi ha i beaktande att under det senaste året, inom ramen för underhåll, har spåren över Opphems mosse förstärkts, liksom järnvägsinfarten till Gamleby via Tjustbanan förbättrats.

De sju åtgärderna som nu kommer att genomföras handlar om tre olika stationsmiljöer som förbättras, för att öka såväl säkerhet som komfort. Det handlar om Berga, Blomstermåla och Högsby stationer.

-Vi gör bland annat åtgärder för att öka tillgängligheten, gör stationsområdena mer lättnavigerade, säger Peter Sieurin. Och i övrigt är det plankorsningar som förbättras. Det kan vara vid gårdsmiljöer där mjölkbilen passerar, eller vid kluster av vägövergångar över spåret.

-Sammanfattningsvis, säger Lennart Ivarsson, så handlar det om att höja säkerheten på så sätt att tågtrafiken kan köras utan att hastigheten behöver sänkas. Det kan även handla om att montera bommar, där det tidigare saknas.

Finns hopp

Dessa insatser sker exempelvis runt Målilla och runt Högsby och söderut på Stångådalsbanan.

Varför sker de flesta satsningar på Stångådalsbanan på den södra halvan?

-Helt enkelt därför att de flesta passagerare finns där, liksom den godstrafik som förekommer. Pengarna och insatsen gör helt enkelt mest nytta där. Plus att vi har gjort åtgärder även på den norra delen.

Så det finns hopp för Stångådalsbanan alltså?

-Inget tyder på något annat, säger Lennart Ivarsson. Visst tiden får utvisa om resandeströmmen kan öka, tack vare dessa åtgärder.

-Plus att vi inom ramen för ett sydsvenskt regionsamarbete tagit fram och kört igång ett gemensamt enklare biljettsystem, avslutar Lina Andersdotter.