Den 9 mars startade man igång analysen av corona-tester, nu har testningen utökats och på tisdagen analyserade man så mycket som 168 tester på en dag.
Arbetet för att kunna starta analysen gick fort.
– I vanliga fall brukar det ta tre till fyra veckor att sätta upp en ny metod men nu fick vi bara några dagar på oss tills det skulle vara igång, berättar Helena Larsson, mikrobiolog.
Under normala omständigheter görs många olika typer av analyser på labbet, men det mesta av arbetet som inte har med corona att göra har fått läggas på is.
– Nu är det bara fokus på att få bättre flöde, få bättre kapaciteter, hitta reagens, rör och sådant, för hela tiden är det något som tar slut som vi får leta efter. Allting som vi gör, eller jag gör, har med corona att göra, det finns ingen tid till något annat, berättar Helena Larsson.
För att kunna utöka analyskapaciteten har arbetstiderna utökats rejält, med två skift om dagen sju dagar i veckan.
– Det är en stor utökning från att jobba 7-16 vardagar och 8-13 på helger, säger Liselott Sjöholm, basenhetschef på mikrobiologen.
Det innebär att från tidig morgon fram till midnatt så körs analyser, allt för att så snabbt som möjligt kunna leverera ett provsvar.
Är det spännande att jobba med det eller börjar det känns som att det aldrig tar slut?
– Det är väldigt spännande. Men visst, håller det i sig för länge så blir det lite jobbigt. Just det här att saker tar slut hela tiden så att vi får börja om från noll med att byta metoder för att reagensen inte finns. Hela det här är ganska påfrestande, men visst är det spännande när det kommer någonting helt nytt, säger Helena Larsson.
Provtagningen utförs genom att en pinne förs in i näsan. Den måste föras ganska långt in för att kunna nå infektionen. Testet placeras i ett rör med natriumklorid och skickas in till labbet.
– Vi märker in proverna i vårt datasystem och sen inaktiverar vi viruset. Det gör vi för att skydda oss, säger Helena Larsson.
Genom att värma provet till 80 grader i över fem minuter så dödas, eller som det kallas, inaktiveras viruset.
– Genomet från viruset finns fortfarande kvar i provet men viruset i sig är inte helt och är inte smittsamt längre. Själva viruset har gått sönder, men genomet, arvsmassan av det finns fortfarande kvar och det är det vi tittar på.
Säkerheten är viktig. Vid hantering av öppna prover bär personalen skyddsutrustning i form av förkläden med långa ärmar och handskar. Men munskydd används inte, hanteringen sker i säkerhetsskåp där stänkskydd och luftströmmar ger ett fullvärdigt skydd.
Efter att proven inaktiverats är det dags att flytta över en liten mängd till ett annat rör där det finns en buffert-lösning. Själva analysen genomförs sedan i en maskin.
– Analysen är i två steg. Första steget så renar vi upp RNA så vi får det rent och fint och i koncentrerad form. I nästa steg sker själva detektionen, då märker vi in små sekvenser av RNA med en färg, vi kopierar upp dem i miljoner kopior och sedan märker vi in dem med färgen. Den här färgen kan instrumentet läsa och den lyser bara om det finns corona i provet, berättar Helena Larsson.
RNA är en makromolekyl som finns i alla levande organismer. I celler så är det DNA som håller det genetiska materialet, men i mer kortlivade molekyler som en del virus hittar man istället RNA.
Hela proceduren från att provet anländer till labbet till att man har ett färdigt provsvar tar minst tre timmar. På labbet har man två instrument som kör analyser omlott. I varje instrument kan 24 prover köras åt gången. När analysen är klar visas resultatet på en dator i form av kurvor.
– De som är positiva ser ut som ett S, och de negativa förblir helt raka.
Hur tillförlitlig är en sådan här analys, är den 100 procent?
– Nej, 100 procent, den analysen finns inte. Men vi har ju jämfört oss mot andra och vi ligger i samma nivå som alla andra. Men 100 procent går inte att uppnå för det är väldigt många faktorer som påverkar. För det första så är själva provtagningen en jättestor grej som påverkar känsligheten, säger Helena Larsson.
– Det som är kvalitetsstämpeln på det är att det är en klinisk analys. Det har hörts mycket på TV där patienten gör självtester men snabbanalyser och självtester spelar i en annan division. Här är det kliniska, korrekta analyser, säger Liselott Sjöholm.