KTH-forskaren Loove Broms och hans kollegor har utvecklat en rad utmanande designexperiment som vittnar om spännande visioner från morgondagens hållbara stad. Experiment som nu ställs ut på KTH.

- Tyvärr kan det vara tufft för människor att göra de förändringar som behövs. Det är inte lätt att agera hållbart för samhällsstrukturen är inte konstruerad för det. Samhället är till exempel byggt mycket runt bilen vilket gör det svårare att ta cykeln till jobbet. Vidare är vi så drillade i att vara effektiva hela tiden att det är svårt att tänka utanför denna norm när vi tar fram produkter och tjänster samt använder dem, säger Loove Broms, forskare i interaktionsdesign och hållbar utveckling på KTH.

Det uppstår ofta en rekyleffekt i spåret av tekniska förbättringar. Flyget har exempelvis blivit mer energieffektivt med billigare biljettpriser. Det gör att vi flyger ännu mer än tidigare. Lågenergilampor drar mindre ström än de gamla glödlamporna. Så det blir lätt att vi lämnar dem påslagna.

- För samhället i stort är det alltså inte säkert att det blir en positiv, mer hållbar förändring. Man sparar i den ena änden och konsumerar mer i den andra, säger Loove Broms.

Det har Loove Broms och de andra forskarna tagit fasta på när de utvecklat en rad designexperiment som utmanar hur vi ser på morgondagens hållbara hus och boende. Designexperimenten har använt det planerade framtida Campus Albano som utgångspunkt, men kan fungera var som helst - kanske även i Vimmerby, Eksjö, Linköping eller Västervik?

Några av designexperimenten:Heliostaten: En spegel som automatiskt följer solens vandring över himlen. Solljuset reflekteras via spegeln och belyser exempelvis en del av ett rum.

- Spegeln kan rikta ljuset där vi behöver det, till exempel odlingar på balkonger. Då får dessa odlingar mer ljus under längre tid. Om man lyser upp ett rum slipper man tända lampor. Förr jobbade man under dygnets ljusa timmar, och heliostaten kan förlänga den tiden. Experimentet är tänkt att undersöka hur en modern heliostat i stadsmiljö kan tillföra livskvalitet genom att förtydliga naturens variationer till de boende, säger Loove Broms.

Biophilia: Består av delarna Urban Farming OCH Black Water. I den första delen byter man ut studentlägenheternas dusch och badrum mot en större balkongdel där man kan odla mat. Här samlas regnvatten in via stuprör för bevattning, och här kan även fåglar och bin hänga. Black Water går ut på att göra fasaden till en del av husets reningsverk.

- Det vi äter ska komma ut också, och genom att avloppsvattnet leds genom rör på utsidan huset och ingår i ett biologiskt system kan näring till växterna i närområdet produceras. Gas som bildas kan användas till belysning på innergårdarna, och reningstankarna är även sittmöbler, berättar Camilla Andersson som också varit med i projektet.

Anima 1-3: Dessa designexperiment bygger mycket på tanken att kasta om och sudda ut former traditionellt kopplade till natur och teknik, det vill säga Donna Haraways metafor naturkultur.