Vid senaste landstingsfullmäktige ställdes en fråga av oppositionsrådet Gudrun Brunegård (KD). Hon undrade hur stort "övertidsberget" egentligen var efter sommaren, och hur många medarbetare som arbetat mer än 100 timmar övertid under året. I svaret går att utläsa att det, den 24 september, fanns ett innestående kompsaldo hos sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker på totalt 41 370 timmar. På bland annat akutmottagningen i Västervik har 23 dubbelpass utförts under semesterperioden.
– Det finns ju massor av övertid även inom läkargruppen och andra personalkategorier, så detta ger ju bara en liten bråkdel av det totala övertidsberget. Anledningen till detta är att vi har för låg grundbemanning, det finns för lite personal helt enkelt, säger Gudrun Brunegård (KD).
– Det här bidrar till känslan av att landstinget inte är en så bra arbetsgivare som man önskar, fortsätter hon.
Även Jacob Hoffsten, sjuksköterska i Västervik och förtroendevald i Vårdförbundet, är kritisk mot dagens underbemanning.
– Det enkla svaret är att vi behöver vara fler som arbetar, men för att komma dit är det väldigt mycket som krävs. Vi behöver en långsiktig lösning på bristen, bättre löner, arbetsvillkor och arbetstider. Det måste bli mer attraktivt att jobba inom vården, säger han.
Du arbetar ju själv som sjuksköterska, vad kan så här mycket övertidsarbete leda till för den enskilde?– Den första och uppenbara konsekvensen är ju att det inkräktar på den enskildes fritid och återhämtning. På sikt kan det leda till att man blir överbelastad och sliten, kanske utbränd om man har otur. Många går in och tar övertidspass för man vill att det ska fungera när man ser att det inte går ihop.
Vi har varit i kontakt med Västerviks sjukhus HR-chef Mia Nilsson om övertidsarbete på sjukhuset. Hon kommer att återkomma med svar i frågan.