Vid sjön Åsundens sydligaste spets, några kilometer nordöst om Hycklinge i Kinda, ligger området Härna. Hit, till föräldrahemmet Roosgården, flyttade 28-åriga David Roos tillsammans med sin sambo Emelie Johansson för bara några dagar sedan. När hans far tragiskt gick bort, för snart två år sedan, behövde familjen ta ett beslut om gårdens framtid. David och Emelie funderade ett tag – och till slut bestämde de sig för ett liv på landsbygden.
– Det är världens bästa ställe att vara på helt enkelt. Det är fantastiskt fint och jag kan inte tänka mig en bättre barndom och uppväxt. Jag har aldrig saknat någonting och kan jag erbjuda mina barn samma sak känns det kanonbra. Lägligt nog väntar vi faktiskt vårt första barn just nu, berättar David när vi träffas på en blåsig ladugårdsplan.
Under de senaste månaderna, fram till flyttdagen, har han arbetat intensivt för att en gång för alla få till fiber till gården – men också till alla andra fastigheter i bygderna runt omkring. Det började som ett skämt, i ett samtal med elbolaget Eons underentreprenör, men utvecklade sig snabbt till ett seriöst försök. I veckan beslutade samhällsbyggnadsnämnden i Kinda att inkludera projektet, som prioritet ett, i bredbandsutbyggnaden för 2021.
– När Eon hörde av sig och berättade att de planerade att gräva ned luftledningarna tänkte jag att det var ett perfekt tillfälle att få till fiber. Jag nämnde det till entreprenören, med mycket ironi, men då berättade han att det var något de hade diskuterat. Efter det gick jag fullständigt all-in i det här arbetet, förklarar David och fortsätter:
– Itsam efterfrågade en namnlista på alla personer som kunde vara intresserade. Jag och min farbror ringde runt och 35 stycken, nästan 100 procent av alla häromkring, sa ja. Det känns som att det är nu eller aldrig på något sätt, som att det är sista chansen att få till den här utbyggnaden, så jag är evigt tacksam att så många var positiva.
Den stora utmaningen i projektet är att den närmaste fiberanslutningen är i Hycklinge. När det gäller sträckan därifrån till Eons grävområde kommer kommunen att stötta upp ekonomiskt. Hur det praktiskt ska gå till är inte helt klart ännu.
– Det känns som en vinst. Vi har, inte minst under pandemin, märkt att vi är i större behov av fiber än någonsin förut. Bredband är verkligen en viktig detalj för att man ska kunna tänka sig ett liv ute på landsbygden.
Några mil norr om David Roos och Härna, också det strax intill Åsunden, ligger Oppeby och byn Sätra. Här har de fastboende, under större delen av 2000-talet, kämpat för en fiberutbyggnad. Först var de med i den så kallade "Björkforsgruppen" som gemensamt arbetade för bredband. Sedan kom statliga Telia in i bilden och påbörjade ett projekt – ett projekt som de senare gav upp. Nu, genom att deras nystartade byalag betalar och ansvarar för grävningen från länsväg 135 in till fastigheterna, är fibern till slut på väg. Såväl permanentboenden som sommarstugor ska anslutas.
– Det blir champagne när vi har kommit i mål – det kan jag lova, konstaterar Torbjörn Carlsson som, sedan flytten till Sätra i början av 2000-talet, på olika sätt har arbetat för en fiberlösning.
Tillsammans med grannarna Krister Söderqvist och Johanna Landin Rosell möter han upp oss längs sträckan där byalaget, sedan början av året, till stora delar har slutfört sitt grävuppdrag.
– Kopparnätet försvann omkring år 2010 så någonstans ska man väl ändå kritisera Sverige som land – som lämnar en by utan kommunikationer. Det är fullständigt bedrövligt. Ingen skugga ska falla över det lokala samhället, de gör vad de kan, men som nation är det enligt mig en katastrof, säger Krister innan Johanna fortsätter:
– Intresset av att flytta ut på landet har ju blivit betydligt större, det har ökat inte minst efter det här året. Vårt beslut att flytta hit hängde inte på bredbandet – men för många är det en superviktig parameter.
Enligt Kindas kommunalråd Christer Segerstéen (M) har omkring 85 procent av Kindaborna tillgång till fiber. Den svenska regeringens målsättning är att hela Sverige ska vara uppkopplat till år 2025.
– Ett viktigt steg för oss är att vi på allvar börjar att kolla på de områden jag kallar för svarta hål – där det inte heller finns mobil uppkoppling. Där måste vi gå in och vidta åtgärder, konstaterar Segerstéen.