"Vi har ju ett väldigt stort investeringsbehov. Och pengar är ju dyrt, så då behöver vi inte låna de där 16 miljonerna extra till nya räddningsstationen till exempel." Så säger Jessica Cannervik om det resultatet kommunen förväntas göra enligt det preliminära årsbokslutet, som ser ut att bli 16 miljoner kronor över den budgeterade summan.
36,6 miljoner kronor står det på sista raden.
Det är årets resultat – preliminärt. Nån gång i mitten på mars väntas revisorer gå igenom bokslutet för att fastställa de slutgiltiga siffrorna. Oftast är det en odramatisk process.
– Jag har varit ekonomichef i Boxholm i åtta år och det har ju aldrig varit några större avvikelser mot slutligt bokslut, säger Jessica Cannervik.
Hon är ekonomichef i Kinda och förklarar hur det är ställt med kommunens finanser enligt det preliminära bokslutet.
Totalt hamnar driftskostnaderna netto på 643 miljoner kronor.
Intäkter i form av statliga utjämningsbidrag, skatter och annat uppgår netto till 679 miljoner.
Resultatet blir då lite drygt 36 miljoner. Helt enkelt intäkter minus kostnader.
Kommunen har ett överskottsmål: resultatet ska vara (minst) tre procent av intäkterna. Alltså runt 20 miljoner. Att resultatet nu blev drygt 16 miljoner högre beror på flera saker.
– Totalt är det lite högre intäkter. Bland annat har vi fått en del statsbidrag som vi inte visste om när vi budgeterade, säger Jessica Cannervik och tillägger:
– Vi har haft en hel del vakanser, och uteblivna aktiviteter – man vill väldigt mycket saker men allt hinns inte med riktigt. Kompetensbrist är ett bekymmer som vi delar med övriga arbetsgivare vilket gör att det uppstår vakanser.
Även om det bidrar positivt till resultatet så är väl vakanser inget positivt egentligen?
– Nej, det är ju ingenting vi vill, absolut inte. Politikerna vill ju att kommunen ska ge en bra verksamhet och då behövs ett visst antal personer.
Det oväntat höga resultatet ska gå till investeringar, är tanken.
– Vi har ju ett väldigt stort investeringsbehov. Och pengar är ju dyrt, så då behöver vi inte låna de där 16 miljonerna extra till nya räddningsstationen till exempel.
För år 2022 låg investeringsbudgeten på 129 miljoner kronor. Av dem har man bara använt lite knappt hälften, cirka 63 miljoner.
Det beror på diverse förseningar, som byte av leverantör till den nya förskolan i Rimforsa som dragit ut på tiden. Det blev så lite investerat 2022 att man inte ens behövda ta några lån.
– Under förra året så betalade vi faktiskt av ett lån på 20 miljoner i och med att vi hade räknat med att vi skulle investera de här 129 miljonerna, som inte gjordes.
Driftskostnaderna i Kinda låg under 2022 på cirka 643 miljoner kronor. Det är pengar som går till bland annat medarbetares löner, utrustning, kontorsmateriel och elen som kommunen använder.
Även den så kallade pensionsskulden har man betalat av på.
– Det är lite specialregler som man har kommit fram till i kommunvärlden, påbörjar Jessica Cannervik sin förklaring av den snåriga frågan.
I korta drag handlar det om hur kommunen tidigare bokfört de pengar som ska betalas ut till de anställdas pensioner.
Förr i tiden togs kostnaden för pensionen först när en medarbetare faktiskt gick i pension. Man skrev alltså inte upp i bokföringen att man hade en skuld, trots att man ju visste att man en vacker dag skulle behöva betala ut pension till personen. Istället noterades den framtida utbetalningen vid sidan av, som en ansvarsförbindelse.
Numera sätter kommunen istället successivt av pensionspengar för de anställda, och bygger därför aldrig riktigt upp någon skuld på det sättet.
Men skulden från det gamla systemet, det vill säga alla uppskrivna ansvarsförbindelser, är kvar och behöver betas av.
– Då när vi hade en prognos på ett väldigt högt resultat mot budget valde politikerna att ta mer av den här kommande skulden och betala av den.
Kinda kommun har ungefär 100 miljoner kronor i skulder. Enligt ekonomichefen Jessica Cannervik är det en relativt låg skuldsättning. Chanserna att få de lån man behöver bedömer hon som goda.
Prognosen framåt då? Prisbasbeloppet, och därigenom pensionerna, spås öka till följd av inflationen.
– SKR (Sveriges kommuner och regioner) spår att prisbasbeloppet kommer att öka även till 2024, men däremot till 2025 så tror man att det kommer att minska istället, säger Cannervik, men understryker att det bara är prognoser.
Skulle nuvarande prognoser ändå slå in så hamnar Kindas resultat för år 2023 på 13,2 miljoner kronor. Det är en bit under de cirka 20 miljoner som krävs för att nå överskottsmålet, men är inget större problem enligt Cannervik.
– Vi ser ju ändå över en mandatperiod, att man ska uppnå de här tre procenten på fyra års sikt. Att man ska ha ett överskott är ju för att kunna finansiera sina investeringar med egna medel.
Mer lån betyder högre räntekostnader. Enligt årets budget kan i snitt cirka 40 procent av investeringsutgifterna åren 2023–2026 täckas av lån. Kommunens skulder är idag på 100 miljoner.
Men chanserna för Kinda att få de lån man behöver är goda?
– Ja absolut, det är de ju!