"Det är det allmänna läget och tillgången på medarbetare med rätt kompetens. Konkurrensen är för stor", säger Ida Björkman, vård- och omsorgschef i Kinda, om varför kommunen anställer personal med bristande kompetens.
Vård- och omsorgspersonalens kompetens har blivit sämre de sista åren. I alla fall om man ska tro de sjuksköterskor som intervjuats av Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Intervjun är del av en granskning av Kindas äldreboenden (även kallade särskilda boenden, SÄBO) som myndigheten nyligen sammanställt.
Brister i både kompetens och svenskkunskaper hos viss personal utgör en patientsäkerhetsrisk, menar IVO.
Ida Björkman är kommunens vård- och omsorgschef. Hon medger att andelen utbildade undersköterskor har minskat och att den formella kompetensen därför blivit lägre. Samtidigt framhåller hon att de som gör faktiska medicinska bedömningar, sjuksköterskorna, har en hög kompetens.
Men varför anställer kommunen personer som trots allt har bristfälliga kunskaper?
– Det är det allmänna läget och tillgången på medarbetare med rätt kompetens. Konkurrensen är för stor.
Av IVO:s granskning framgår att det finns medarbetare som inte kan ta ett blodtryck.
Hur kan det vara så? Att ta ett blodtryck är väl ändå en relativt enkel uppgift?
– En sak är att ha teoretisk kunskap nog för ett yrke, men man måste också ha praktisk kunskap. Så vi har ställt upp en ny lärmiljö där man kan öva som personal på att förstå och uppmärksamma, men också mäta det vi säger är vitala parametrar, du tar blodtryck som ett exempel här.
Men hur kan det komma sig att det finns personal som inte kan göra något så pass basalt?
– Det här är ju ett exempel, tänker jag, som jag tänker att vi inte ska dra så långtgående slutsatser på. Olika exempel behöver vi sätta i ett sammanhang och sen så behöver vi bygga en helhet när det gäller utbildning och introduktion.
Stångågården, Bergdala och Västerliden är de tre äldreboenden som finns i Kinda. Det är verksamheten på dessa boenden IVO har granskat.
Vård- och omsorgschefen lyfter fram flera insatser som gjorts på just utbildningsområdet. Exempelvis har personer som inte har gått en formell utbildning till undersköterska möjlighet att göra det, något som hittills utnyttjats av drygt 20 personer. Det finns även språkstudier som man kan få parallellt med arbetet om man har svårt med svenskan.
Att en äldre hanteras av alltför många olika medarbetare är en annan brist som IVO pekar på. För att komma till bukt med detta har kommunen som ambition att överanställa personal.
Hur går det med den ambitionen?
– Vi ser ju en långsam men ändå successiv ökning av sysselsättningsgraden, säger Björkman
Målet är att fler ska arbeta heltid, vilket i med hjälp av "flexibel och smart" planering ska minska behovet av vikarier.
"IVO konstaterar vidare att många livsavgörande bedömningar av patienter på SÄBO görs av den personal som har den lägsta utbildningsnivån", står det i IVO:s rapport.
På äldreboendena kan det hända att sjuksköterskor delegerar utdelning av läkemedel till undersköterskor. Enligt IVO sker inte det här på ett patientsäkert sätt alla gånger, och det händer att läkemedel inte delas ut som det ska. Bristande språkkunskaper nämns som en bidragande orsak till situationen.
Hur trygg är du med att de boende får rätt läkemedel när uppdraget att dela ut läkemedel delegeras?
– När det kommer till den här punkten så har vi också vidtaget en rad olika åtgärder, och en del saker är under införande. Det vi bland annat jobbar med just nu är införande av digital signering.
Den digitala signering går ut på att en påminnelse skickas ut om inte läkemedel getts och signerats på utsatt tid.
Men hur trygg är du med hur det funkat hittills utan den här digitala signeringen?
– Vi har en god process och en trygg process för delegering och läkemedelshantering generellt. Min bedömning är att man kan känna sig trygg med det.