"Vi har ju redan skjutit till åtta miljoner, så där har det redan gjorts en satsning för bemanning på vård och omsorg", svarar Conny Forsberg (S), kommunstyrelsens förste vice ordförande, på frågan om inte vård- och omsorgsyrken borde prioriteras i löneöversynen.
Varje år beräknar kommunen hur mycket man behöver höja de anställdas löner för att nå upp till den löneökningstakt som Sveriges kommuner och regioner (SKR) rekommenderar. Utöver de pengar som krävs för den här grundhöjningen finns också en årlig extra pott på en miljon kronor.
Extrapotten syftar till att höja lönen för yrkesgrupper som man väljer att prioritera. Det kan vara för att de exempelvis har lägre lön i jämförelse med andra kommuner, eller för att det är svårt att rekrytera till dem.
Vilka grupper som pekas ut som prioriterade varierar. Under KS möte i slutet av januari antog de styrande politikerna det förslag till prioriteringar som förvaltningen tagit fram. För år 2023 är de prioriterade grupperna bland andra bibliotekarier, olika typer av lärare, och socialsekreterare. Personal inom vård och omsorg tillhör inte dem som får ta del av extrapotten.
Varför är det så?
– De har varit prioriterade i en tidigare omgång, säger Conny Forsberg (S), första vice ordförande i KS.
Exakt hur många år sen de här yrkesgrupperna var prioriterade under en sådan här löneöversyn minns varken han eller ordförande i KS, Christer Segerstéen (M). De menar däremot att yrkesgrupper inom vård och omsorg just nu inte är de med störst behov av det här tillskottet.
Christer Segerstéen (M), kommunstyrelsens ordförande, menar att personal inom vård och omsorg varit en prioriterad grupp i tidigare löneöversyner, och att behovet av att sätta dem på priolistan därför inte varit lika stort i år.
– Lönemässigt ligger vi i nivå med vår omgivning, säger Segerstéen.
Varför är inte det här ett bra tillfälle att prioritera bemanningen inom vård och omsorg som ni ju sagt att ni vill i er plattform?
– Vi har ju redan skjutit till åtta miljoner, så där har det redan gjorts en satsning för bemanning på vård och omsorg, säger Conny Forsberg.
Enligt honom är frågan om vård- och omsorgspersonalens löner större än extrapotten i löneöversynen.
– Den är tänkt för just sånna grupper som ligger lite snett, och det är ju HR-avdelningen som utreder det, säger Forsberg.
"Det pågår förhandlingar, framförallt inom exportindustrin som sätter det så kallade 'märket'. Vi kan egentligen inte sätta några prioriteringar för vi har inte nåt att förhålla oss till i just Kommunals avtalsområde." Så förklarar HR-chef Peter Utter varför man valt att inte föreslå vård- och omsorgspersonal som prioriterad grupp i löneöversynen.
Peter Utter är HR-chef i Kinda. Han förklarar att för fackförbundet Kommunal, dit mycket av vård- och omsorgspersonalen hör, gäller att lönerna ska justeras utifrån den nivå ("märket") som sätts av förhandlande parter inom industrin.
– Det pågår förhandlingar, framförallt inom exportindustrin som sätter det så kallade "märket". Vi kan egentligen inte sätta några prioriteringar för vi har inte nåt att förhålla oss till i just Kommunals avtalsområde.
När väl "märket" är satt så höjer kommunen lönerna därefter. Först då kan man se vilken nivå de anställda inom sektorn hamnar på, och om lönerna behöver höjas ytterligare nästkommande år, menar Utter.
Samtidigt medger han att det är svårt att rekrytera till vård- och omsorgsyrkena. Det finns också politiska mål om bättre personalbemanning.
Borde då inte det här vara en prioriterad grupp oavsett vad "märket" blir?
– Det finns många hål att täppa, konstaterar Peter Utter och fortsätter:
– I Kommunals avtal har det funnits angivna nivåer (konkreta siffror på hur mycket lönen ska öka, reds. anm.), så då har vi sett att det har funnits satsningar där. Men vi vet inte vad som händer nästa år, då kanske undersköterskorna är en prioriterade grupp.
"Det är väldigt viktigt att vi fattar rätt beslut och att det inte blir nåt förhastat, så vi kommer att lägga grunden nu. Nästa vecka har vi möte med våra tjänstemän, och då hoppas vi att vi ska få bollen i rullning." Så säger Katharina Segerstéen (M), ordförande vård- och omsorgsnämnden, om tidsplanen för arbetet med budgetsatsningen på nämndens område.
I andra hänseenden är undersköterskorna redan prioriterade. Budgeten för år 2023 innehåller 8 miljoner kronor för en satsning på vård och omsorg. Frågan om hur pengarna ska användas hanteras av vård- och omsorgsnämnden, där Katharina Segerstéen (M) är ordförande. Hon ser framför sig att pengarna ska kunna börja användas innan sommaren.
Vad har ni för planer konkret?
– Jag kan inte säga exakt vad vi kommer att presentera, för det måste jag lyfta med mina tjänstemän innan, annars blir det fel väg att gå.
Är höjda löner för personalen aktuellt?
– Inte i nuläget skulle jag säga. Vi försöker se på andra saker.
Hon nämner förbättringen av scheman som en sådan frågan.
Hur ska det gå till utan mer personal?
– Vi får se till vad som finns här och nu, och involvera personalen, se vilka små förändringar man kan göra. Vi vill att vår personal ska känna sig delaktiga i sitt arbete, det är en sak vi vill jobba för.
Hon fortsätter:
– Det är en svår fråga. Vi har inte så mycket personal som vi skulle önska och vi kommer inte att få mer personal här och nu. Vi får arbeta med det vi har och se möjligheterna utifrån det.
Katharina Segerstéen utlovar mer detaljerade svar efter nästa veckas möte med tjänstemännen.