SMHI:s östgötska väderradar ligger i östra Kinda, nära kommungränsen mot Åtvidaberg. Tillsynspersoner gör besök på radaranläggningen då och då, men annars drivs den automatiskt.
Ulf Christensen är före detta chef för observationsenheten på SMHI. Han har länge arbetat med de tolv radarstationerna som myndigheten förfogar över. De finns över hela landet, från Ängelholm och Karlskrona i söder till Kiruna i norr.
Varför har man placerat en radar just här i Kinda?
– Dels så är det de här tolv som ska täcka landet, och då behöver de stå jämt utspridda över landet. Sen vill man då hitta en plats som har ganska fri sikt över horisonten. Den får inte vara skymd av träd eller byggnader eller nånting sånt, säger Ulf Christensen.
Förutom radarn har SMHI tillgång till en rad olika instrument. Som vädersatelliter för att se molnen ovanifrån och mäta marktemperaturer. Eller de 600-700 väderstationer på marken som mäter bland annat temperatur och vind. Det finns även olika stationer som mäter vattenflöden, vattennivån vid kusten, solstrålningen, och temperatur, fuktighet och vind högre upp i atmosfären.
Vilken information kan man få från radarsystemet som man inte kan få på nåt annat sätt?
– Det ger en heltäckande bild av nederbördssituationen, säger Ulf Christensen.
Han använder SMHI:s väderkarta för att förklara. I den kan man se en animerad prognos för hur nederbörden kommer att röra sig över landet under de kommande dagarna, timme för timme.
– Här kan vi då följa precis var nederbörden är, och vi kan också avgöra om det är regn, snö eller hagel. Vi får en sån bild var femte minut som är heltäckande över landet, och vi skulle ju behöva ha tiotusentals väderstationer vid marken för att nå samma syfte.
"Försvaret har en egen vädertjänst med meteorologer, och de har liknande prognoser som SMHI", säger Ulf Christensen. Inte minst flygvapnet är beroende av mätningarna av vädret, eftersom det påverkar möjligheten att genomföra flygningar.
Hur fungerar en sån här väderradar?
– En radar skickar ju ut en elektromagnetisk puls, som sen studsar mot nånting. Det kan vara ett flygplan, ett fartyg eller små vattendroppar. Så studsar pulsen och skickas tillbaka till radarn, och då mäter den vilken tid det tar för pulsen att gå fram och tillbaka, och eftersom den vet hastigheten på pulsen så kan den räkna ut exakt avstånd.
I stort sett fungerar alltså den här väderradarn som en "vanlig" radar. Den huvudsakliga skillnaden är att den använder en annan våglängd på de elektromagnetiska pulserna som kan upptäcka partiklar som är några millimeter upp till någon centimeter stora. Ju kortare våglängd på pulsen, desto mindre partiklar kan den upptäcka. Därför använder exempelvis väderradarsystem i mer tropiska miljöer en annan våglängd än de i Sverige.
"Det är ett väldigt effektivt sätt att registrera var vi har nederbörd nånstans. Om du ställer en fråga till mig så kan jag säga precis var det regnar eller snöar, och göra prognoser på det här för de närmaste timmarna", säger Ulf Christensen om väderradarsystemet som SMHI använder.
Innebär dagar av snöoväder någon extra ansträngning på radarn?
– Nej, men informationen är väldigt viktig i sådana här situationer, för då kan du bedöma precis var det snöar, och hur intensivt. Men den jobbar likadant, den står där och snurrar och registrerar på precis samma sätt.
Ulf Christensen förklarar att vindkraftverk, som de som var planerade i Åtvidabergs kommun, kan störa radarns möjlighet att samla data. Även om kraftverken befinner sig på flera mils avstånd kan det skapa problem.
– Blir det ett vindkraftverk så kommer det se ut som att det regnar där.
Radarn förlorar då även förmågan att upptäcka regnmoln skymda av kraftverken.
Radaranläggningarna är skyddsobjekt, och det gäller tillträdesförbud på dem. Fotografera får man däremot göra. SMHI håller ändå gärna på informationen om var enskilda anläggningar ligger. "Vi hemlighåller inte det här egentligen, men vi pratar inte om det heller", säger Ulf Christensen.
Sverige ingår i ett samarbete med övriga europeiska väderinstitut där man delar data med varandra. Efter den fullskaliga invasionen av Ukraina har man sett över datautbytet med Ryssland. Men att länder generellt sett delar väderdata medför ingen säkerhetsrisk enligt Ulf Christensen.
– Det är ju väldigt öppet, vi delar ju väldigt fritt över världen.