– Jag tänker verkligen kämpa, men det är en otroligt tuff konkurrens. Det släpps, jag vet inte hur många tusen låtar varje dag, och det finns så många som kan göra precis det som jag gör, men det gäller verkligen att hitta sin grej och tro på det man gör. Drömmen är att kunna underhålla med min egen musik, berättar 28-åringen när vi träffas i Kisa, en mulen måndag i september. 

Mitt på Vråkenområdet tar hon ton och sjunger raden "do you think it´s easy picking up all of the pieces". Texten kommer från inledningen av hennes nya singel Crystal Clear som släpptes i juni tidigare i år, och ytterligare en låt väntar runt hörnet. Om några veckor släpps Give Me. 

– De här låtarna representerar precis det jag vill göra. Jag har jobbat inom branschen i nästan 18 år, under de senaste åren mycket som showartist, och visst är det roligt att uppträda med andras låtar men jag vill så gärna kunna bygga shower på något jag själv har skapat. Det har hela tiden varit mitt mål, berättar hon.

Redan som elvaåring sjöng Björkforstjejen på sitt första bröllop och därefter har hon jobbat sig uppåt i karriären. Genom talangtävlingar skapade hon sig en scenvana och år 2010 tog hon ett stort kliv när hon reste till andra sidan Atlanten för att representera Sverige i World Championship of Performing Arts. Resultatet blev två guldmedaljer och flertalet jobberbjudanden.

– Till en början gick det bra och lovorden var många, men tyvärr pratas det väldigt mycket där borta i USA. Jag fick lägga ut mycket pengar själv och till sist stod det liksom stilla, så jag valde att vända hem igen, berättar Elin och fortsätter: 

– Allt det där gjorde nog att jag växte som person, inte bara för att jag tvingades att åka hem, utan det var mycket annat också. Det ytliga är väldigt viktigt i USA till exempel. De kunde, mitt under ett möte, säga till mig att jag var tvungen att gå ned i vikt. Det är en kultur jag absolut inte kan stå för. 

Nu har hon hittat hem och hoppas till nästa sommar kunna turnera med sin egen musik. 

– Det är klart att man ibland tänker att man borde ha kommit längre efter alla dessa år, men jag har ju alltid fått kämpa för att kunna leva på musiken och det kan nog vara bra, man lär sig mycket på vägen. Nu ska jag verkligen ge den här satsningen en chans, och jag kommer inte att ge upp i första taget.