– Det görs bra saker men det kan göras betydligt mycket mer, konstaterar han när vi slår oss ned för en längre intervju.
I Parisavtalet, som trädde i kraft för snart fyra år sedan, är målet att hålla den globala uppvärmningen under två grader - helst 1,5. Sveriges långsiktiga mål är också att vara helt utan nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären senast år 2045. Lägg där till de 17 globala målen i Agenda 2030. Enligt bland andra IVL Svenska Naturinstitutet spelar de svenska kommunerna en särskild viktig roll i arbetet - då de ansvarar för att genomföra konkreta åtgärder.
– Kommunen har en viktig roll i att gå före i utvecklingen och vi måste växla upp klimatarbetet - det måste alla göra. Det gäller att ta till sig nya tekniker och agera där kommunen har en stor påverkan, konstaterar Blomberg och fortsätter:
– Det effektivaste verktyget vi har som kommun är miljökrav inom offentlig upphandling. Man har tidigare varit osäker på reglerna och rädd för att ställa krav gentemot anbudsgivare. Det kostar ibland också mer att vara miljövänlig och ställa krav men ska man komma framåt och få en långsiktig effekt måste det få kosta.
I årets upplaga av rankingen "Sveriges miljöbästa kommuner", som görs av tidningen Aktuell Hållbarhet i samarbete med bland annat Naturvårdsverket, noterar Kinda en bottenplacering. Plats 222 av landets 290 kommuner - den sämsta placeringen på tio år. Enligt Blomberg beror det delvis på förändringar i undersökningen.
– Förut frågade man ofta om konkreta åtgärder - numera är det mest politiska dokument och där är vi inte lika starka. I dag har förvaltningarna ett eget ansvar men de här samlade planerna saknas i Kinda. Det behövs någon form av hållbarhetsplan för att peka ut riktningarna och målen - och det borde redan ha gjorts.
Enligt Kindas enkätsvar i rankingen saknas det en formulerad strategi för att bedriva ett arbete med Agenda 2030 - men målen inkluderas i budgetarbetet. Det saknas också insamling av matavfall, en aktuell energiplan och en egen produktion av förnybar energi. Tre saker som det på ett eller annat sätt arbetas för inom kommunen.
– Det ska införas insamling av förpackningsavfall och där avvaktar vi med matavfallet för att kunna få till en helhetslösning. Vi håller också på att ta fram en plan för solceller på kommunala fastigheter. Tanken med den nya energiplanen är att den inkluderas i kommunens nya översiktsplan.
Är klimatet en tillräckligt prioriterad fråga i Kinda?
– Den kan prioriteras mer, så är det. Jag färgas givetvis av miljöfrågorna och man får ha respekt för att ekonomin och många andra aspekter ska vägas in vid ett beslut.
Vad görs då i Kinda för att kommunen ska minska sitt klimatavtryck? Under intervjun nämner Blomberg bland annat att kommunen från och med i år har ett mål att sänka energiförbrukningen inom verksamheterna med fem procent. Att ljusarmaturer och gatulampor byts ut till miljövänligare alternativ.
I kommunens styrdokument står det att ni ska "arbeta aktivt med att minska klimat- och miljöbelastningen". Gör ni det?
– Ja det tycker jag och inom alla förvaltningar gör man sitt. Givetvis kan man alltid göra mer men det går inte att gräva ner sig för saker som kanske borde gjorts tidigare. Jag är positiv i grunden, tror att vi kommer att hitta lösningar, och nu gäller det bara att blicka framåt.