Det är en nyetablerad kommunal näringslivsorganisation, med ett redan från början sargat förtroende, som under tisdagen fick ta emot en ny smäll. Ända sedan kommunen under hösten 2020 störtdök i Svenskt Näringslivs kommunranking har politikerna genomfört en rad åtgärder för att vända trenden. Näringslivsarbetet har bland annat till 100 procent införlivats i kommunhuset och utvecklingschefen Jennie Blomberg har fått ett tydligt ansvar som kontaktperson mot företagen.
Trots omdaningen fortsätter den negativa trenden från förra året. I Svenskt Näringslivs senaste enkätundersökning, som genomfördes under det första kvartalet i år, har 82 Kindaföretag bedömt det lokala företagsklimatet. Här hamnar Kinda på plats 288 av landets samtliga kommuner.
– Jag kopplar den här utvecklingen ganska starkt till den politiska turbulens som har varit i Kinda de senaste åren. Företagarna vill ha ordning och reda och jag tycker att alla politiker, oavsett parti, ska ta det här som en varningssignal och fråga sig hur förtroendet för politiken egentligen ser ut i kommunen, konstaterar Svenskt Näringslivs Johan Gustafsson.
Den östgötska regionchefen poängterar att enkätundersökningen inte ska förväxlas med själva rankingen. Rankingen, som presenteras under hösten, är nämligen en kombination av enkätsvar och andra mer statistiska komponenter. Däremot väger företagens sammanfattande omdöme gällande kommunens företagsklimat väldigt tungt. Där fick Kinda 2,6 poäng på en sex-gradig skala.
– Det är högst troligt att Kinda kommer att rasa och tillhöra en av de sämsta kommunerna att driva företag i även när rankingen är färdig. Samtidigt kan jag tycka att den här enkätundersökningen är viktigare. Här ser man tydligt vad företagen faktiskt tycker om företagsklimatet, förklarar Gustafsson och fortsätter:
– De första steg som kommunen nu har tagit för att strama åt sin organisation ser jag som något positivt, deras ambition är god, men det är uppenbart att det krävs mer för att vinna tillbaka företagens förtroende. Jag skulle vilja se en skarp målsättning från kommunens sida, att de ska ta sig tillbaka till den övre halvan av vår betygsskala till exempel.
Ett dokument med en uttalad målsättning var också något som Kinda kommun, med kommunalrådet Christer Segerstéen (M) i spetsen, tog fram under tisdagen – som en reaktion på enkätresultatet. Här konstaterar kommunen att de arbetar för "ett positivt klimat där kommunen underlättar uppstart, utveckling och etablering av företag". Deras mål är att vara topp tre i länet i Svenskt Näringslivs ranking.
– Vi kan konstatera att vi hade en politisk turbulens i höstas samtidigt som vi bestämde oss för att lämna Växtkraft Kinda. Nu har vi någorlunda ordning och det tar såklart tid innan det näringslivsarbete som vi har påbörjat får full verkan. Sedan har vi all anledning att ta det här enkätresultatet på allvar och följa upp vad det beror på, konstaterar Segerstéen.
Vad är det som talar för en förbättring framöver?
– När vi hade en politisk turbulens stals fokus från de här frågorna men nu gör vi faktiskt någonting. Vi har ett åtgärdsprogram och jag är övertygad om att det kommer att ge resultat till nästa år. Samtidigt har omdömet när det kommer till service och bemötande samt vår handläggningstid förbättrats i årets enkätundersökning. Det är saker vi har jobbat mycket med, svarar kommunalrådet.
Johan Isaxon, ordförande i handelsföreningen i Kisa, kommenterar enkätundersökningens resultat så här:
– Jag förstår varför vi har hamnat där vi hamnar. Den stora delen tror jag beror på turbulensen inom kommunen. Man lägger ned Växtkraft Kinda och sedan har man egentligen inte kommit igång ordentligt. Visst ska vi ha respekt för att det har varit ett pandemiår men jag tycker inte att man har visat handlingskraft eller tydligt förklarat vad man vill åstadkomma i näringslivsfrågorna.
– Näringslivet och kommunen måste jobba tillsammans i de här frågorna, inte på varsitt håll som känslan är nu, fortsätter han.
Erik Zentio och Anna S Johansson vid Grahns Bilar är inne på samma spår. Dialogen mellan kommunen och näringslivet är väsentlig.
– Det måste finnas en ömsesidig vilja och näringslivet måste kunna känna att de verksamheter som behöver stöd från kommunen faktiskt får det, konstaterar Johansson.