Hög tid att fylla "Gröna påsen" även i Kinda

Under de senaste veckorna har kommunens hushåll fått hem en liten korg med plastpåsar. Det är den "Gröna Påsen" som har anlänt med destination Kinda. Nu kan alla sortera sitt matavfall.

Responsen har överlag varit positiv. "Någon som har undrat ”varför ska vi hålla på med det här?”, men många har gett uttryck för att "äntligen blir detta möjligt," säger Johanna Pettersson.

Responsen har överlag varit positiv. "Någon som har undrat ”varför ska vi hålla på med det här?”, men många har gett uttryck för att "äntligen blir detta möjligt," säger Johanna Pettersson.

Foto: Emelie Wiman-Lindqvist

Kinda kommun2023-02-07 17:00

I höstas skrev vi om att "Gröna påsen" var på väg till Kinda kommun.

Nu, ett knappt halvår senare är den här.

– Alla hushåll i Kinda kommun ska ha försetts med ett startkit, säger miljöingenjör Johanna Pettersson.

Har man inte fått ett (korg, påsar och informationsfolder) kan det bero på att ens hyresvärd eller fastighetsägare inte har hämtat ut till sina hyresgäster. Det åligger nämligen dem att se till att de boende har möjlighet att sortera ut matavfallet från restavfallet.

Vad ska man göra om man inte har fått sitt startkit?

– Är man hyresgäst ska man kontakta sin hyresvärd. Bor man i villa kan man höra av sig till kommunens växel eller till kundtjänst. Då ser vi till att det kommer ut ett med nästa sophämtning.

När påsarna tar slut kan man knyta en grön påse på sitt sopkärl så får man fler vid nästa sophämtning. Det går även att hämta påsar på kommunens utlämningsställen, bland annat Kontaktcenter i Kommunhuset och biblioteken.

Det går också att hämta påsar på Adlerskogs avfallsanläggning utanför Kisa.

Har man en hyresvärd är det dennes ansvar att fylla på med påsar.

I städer som Malmö, Stockholm och Linköping har detta införts för länge sen. Varför har man dröjt så länge med Gröna Påsen i Kinda?

– Det har varit på tapeten i kommunen tidigare och det har pågått en politisk diskussion i flera år, men man har väl inte varit mogen för det förrän nu. 

Johanna Pettersson, som började jobba i kommunen i augusti förra året, har inte hört de historiska diskussionerna.

– Jag vet inte riktigt vad det är rent politiskt som har gjort att man inte har velat ta steget. Grannkommunerna har ju infört Gröna påsen, så ja, vi är sent ute. Från 1 januari 2024 kommer en lagstiftning som säger att kommunerna måste ha matavfallsinsamling. Vi ligger en aning före, men sen hade vi inte kunnat vänta längre.

Hur stor roll spelar det att man har den här blåslampan, ursäkta uttrycket, i röven?

– Det har säkert varit en bidragande faktor, att man har vetat om att nu behöver vi ta tag i det här. Det har funnits en process där man har jobbat internt för att förankra varför det är viktigt. Men det är klart, lagstiftning är alltid en piska. Sen är det svårt att säga i vilken grad och om man hade gjort det ändå.

Under hösten har Johanna Pettersson varit ute på gator och torg och informerat. Hon har fått mycket respons och den har varit övervägande positiv.

– Någon som har undrat ”varför ska vi hålla på med det här?”, men många har gett uttryck för att "äntligen blir detta möjligt".

Matavfallet blir till biogas och biogödsel hos Tekniska verken i Linköping. Kindaborna kommer inte att se en direkt återkoppling i Kinda, menar hon.

– Vi får tänka att vi är med och bidrar till ett större sammanhang.

Är plastpåsarna nedbrytningsbara?

– Det är lite speciellt med de här påsarna. Det finns nya EU-regler som säger att påsar som man ska göra biogödsel av måste vara godkända för livsmedelkontakt. När vi har upphandlat påsar har det bara funnits sådana i plast som inte är nedbrytbara. 

Påsarna måste också vara i plast för att kunna tas emot och sorteras av Tekniska verken.

När påsarna anländer Tekniska verken genomgår de en optisk sortering, där de skiljs från övrigt restavfall. Efter detta slits de sönder. Matavfallet går vidare till biogas- och biogödselproduktion och påsarna går till Gärstadverken och blir fjärrvärme och el.

Att platspåsarna kunde ha varit papperspåsar fanns med som en tanke, berättar Johanna Pettersson. Men den optiska sorteringen på Tekniska verken kan bara kan ta emot plastpåsar för tillfället.

– Men vi stänger inte dörren för papperspåsar när det finns möjlighet.

Finns det risk att det hamnar plast i matavfallet?

– Någon risk finns det säkert. Det finns alltid felmarginaler. Men Tekniska verken ska ha optimerat sin teknik.

Har jag som kommunmedborgare skyldighet att sortera matavfallet? Begår jag ett brott om jag inte gör det?

– Nej, det gör du inte. Det är kommunerna som lagstiftningen gäller. Kommunen måste erbjuda matavfallsinsamling och att man kan sortera ut matavfall från restavfall. Det kravet och den skyldigheten ligger på oss. Sen omfattar inte lagstiftningen att vi kan tvinga varenda boende att sortera ut, men vi och fastighetsägarna ska, och måste, se till att det finns möjlighet att boende kan ha möjlighet att sortera. Vi kan vädja och informera, men vi anmäler ingen.

Matrester, frukt och grönt, matfett, ben och skal samt kaffe- och tesump går bra att slänga i Gröna påsen.
Matrester, frukt och grönt, matfett, ben och skal samt kaffe- och tesump går bra att slänga i Gröna påsen.
Om Gröna Påsen

I startkittet finns en informationsfolder där det står vad som ska och inte ska kastas i Gröna Påsen.

I den Gröna Påsen kastas matrester av olika slag. 

När påsen är full knyts den ihop och slängs bland övriga sopor i soptunnan.

Matresterna blir till biogas och biogödsel.

Påsarna blir till värme och el.

Biogasen används som fordonsbränsle till bussar och bilar.

Biogödseln ersätter konstgödseln och används som näringsrik gödning i landbruket.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!