Under sommarmånaderna 2018 rasade många skogsbränder i Kinda. Räddningstjänsten gick på högvarv. Även förra året blev det många utryckningar.
Nu, när sommaren återigen står inför dörren, har det redan utfärdats varningar då risken för nya skogsbränder är stor. Under tisdagen gick SMHI ut med en riskvarning i hela Östergötland.
MSB meddelade förra veckan att man är betydligt mer förberedd jämfört med sommaren 2014 och 2018.
Hur ser beredskapen ut i Kinda?
– Vi har ihop med Länsstyrelsen och andra räddningstjänster i Östergötland något som kallas för brandflyg. De börjar gå från april. De går upp vid brandrisk 4. Då går de en slinga om dagen. Det finns slingor så man täcker in hela Östergötland. När det är brandrisk 5 och högre går de två gånger om dagen, säger Rickard Wärn.
Brandflyget övervakar och ser om de kan hitta eld från luften.
En annan åtgärd räddningstjänsten i Kinda vidtar är att inför varje sommar anpassa stationens fyrhjuling som laddas med slang och pumpar för att vara redo att ge sig ut på skogsbrand.
– Vi har också de flygande resurserna som MSB styr över. Då är det både helikoptrar och flygplan som kan släcka, fortsätter han.
Dessa placeras där risken för skogsbrandrisk är som högst.
– Sen har vi nästan 30 kubikmeter vatten i bilar i Kinda som vi kan få på plats innan vi behöver hämta mer. Det är mycket vatten. Vi har två tankbilar, vi har motorsprutor på alla stationer för att kunna ta upp vatten och kunna få ut det så snabbt som möjligt. Vi har två tankbilar i Kinda eftersom vi har så mycket skog.
Söker ni extra folk inför sommaren?
– Vi har vår ordinarie beredskap. Det är klassat för att kunna göra en medelstor insats.
När räddningstjänsten i Kinda är ute på uppdrag är de del av ett räddningsledningssystem och har hela tiden kontakt med sin räddningscentral. Räddningscentralen har en övergripande kontroll över Östergötland och kan plocka styrkor och placera dem där det behövs. Krävs ytterligare resurser så aktiveras det genom räddningscentralen till ett större samarbete, RSöS (Räddningsregion Sydöstra Sverige) som sträcker sig ner till Blekinge.
Personalstyrkan ligger på närmare 70 som arbetar i skiftbyten. Det finns 15 mannar i beredskap hela tiden.
– Ibland får man sitta och ringa runt för att få ihop folk. Även inom räddningstjänsten finns lagar och regler. De får inte jobba för länge.
Räddningstjänsten kollar kontinuerligt av markens övre och undre lager. När det undre lagret är torrt är det fara å färde.
Det som oroar Rickard Wärn mest inför sommaren är åskovädren.
– Att det är torrt ute och att folk inte kan sköta sig när det grillar är en sak. Men åskan kan vi inte styra över. Åskovädren kommer sällan ensamma. En lång värmebölja följs gärna av en regn- och åskskur. Fortsätter sedan värmeböljan har man tre, fyra bränder inom kommunen. Samtidigt.
– Det är en väldigt stor belastning.
Rickard Wärn minns väl sommaren 2018, då det rasade över 30 skogsbränder i kommunen.
Ett starkt minne han har är just från den sommaren då det under en vecka, efter ett åskoväder, inträffade mellan sex och åtta skogsbränder.
– Det blev extraordinärt. En liten skogsbrand kanske tar fyra timmar att släcka. Är den större kan det ta upp till 12, 24, 48 timmar att släcka.
Under den ödesmättade veckan fick brandmännen bekämpa två större och flera mindre.
– Det som händer då är att det slutar inte. Det är så mycket på så kort tid.
Han fortsätter:
– Det var så mycket på en och samma gång. Det belastar räddningstjänsten väldigt hårt. Dels med arbetet i skogen, dels efter. Vi måste tvätta slangar för att kunna använda dem igen, fordon som ska underhållas. Det används hårt under den tiden. Det slits, det går sönder.
Den fysiska ansträngningen sticker han inte under stol med.
– Jag tror inte att skogsbränder kostar psyket så mycket. Det stora är den fysiska delen.
Mat och vatten måste ut i skogen så att de som bekämpar elden får vätska och energi. Brandmännen ska också palla den enorma hettan från elden.
Men den mentala biten finns också, icke att förglömma.
Inför sommaren uppmanar Rickard Wärn allmänheten att iaktta stor försiktighet vid eldning och grillning ute i naturen.